Belgrad, 040121 (IPS) – Mycket har förändrats i Serbien sedan Slobodan Milosevics regim satt vid makten. Det gäller även landets armé. Dagens unga värnpliktiga har till och med möjligheten att välja vapenfri tjänst – något som tidigare var otänkbart.
Marko Jovanovic har fullt upp med att hjälpa barnen vid ett hem för handikappade med en väggmålning. Han kommer att tillbringa sin 13 månader långa värnplikt vid detta barnhem i Belgrads utkanter.
Konststudenten Marko tillhör den första generationen av unga serber som fått chansen att välja civil värnplikt istället för den nio månader långa vanliga militärtjänstgöringen. Och det är något han trivs med.
– Det är helt okej att inte bära vapen utan istället vara en slags barnvakt, säger han. Av de första 848 värnpliktiga som velat byta bort livet på barackerna mot vapenfri tjänst har armén lyckats hitta platser åt ungefär hälften. Dessa värnpliktiga återfinns istället på sjukhus, bibliotek, förskolor eller på hem för handikappade. Förändringen kom genom en ny lag förra året. Armén under den förre presidenten Slobodan Milosevic hade innan dess fört krig i Kroatien, Bosnien och Kosovo under 1990-talet. Krig som orsakade en kvarts miljon människors död. Den gamla serbiska armén bestod av fler än 150 000 soldater. Men sedan Milosevic förlorade makten i landet år 2000 har antalet soldater i armén sjunkit till färre än 70 000. Förr deserterade många från armén. Tusentals unga serber valde att fly till väst för att slippa värnplikten. Straffet för att smita undan värnplikten var hårt. Om man haffades riskerade man upp till tio års fängelse. Dessutom berövades värnpliktsvägrare rätten till egendom. Efter att den gamla regimen störtats erbjöds dock alla tidigare värnpliktsvägrare amnesti och deras tillgångar återbördades.
– Jag väntade på att denna lag skulle antas eftersom jag inte ville bli värnpliktsvägrare, säger 27-årige Vladimir Lukic, som nu gör sin värnplikt som byggnadsingenjör vid ett sjukhus i Belgrad. – För mig var det otänkbart att bära vapen eller ge mig in i ett meningslöst krig. Den nya lagen gör det möjligt för vapenvägrarna att arbeta i sina hemstäder. Dessutom får de ledigt på helgerna – till skillnad från den vanliga värnplikten som innebär att man är hemifrån i nio månader.
– Något som tidigare var helt otänkbart har idag blivit verklighet. Efter så många år av krig har pacifismen nu haft framgång, säger den militäre analytikern Milorad Timotic. Chefssjuksköterskan Mira Djapic arbetar vid ett hem för strokepatienter och förlamade i Belgrad. Hon menar att de nio män som nu gör sin vapenfria tjänst vid hemmet bidragit till förändra atmosfären. – Det får en att känna att man gör någon verklig nytta, säger en av de värnpliktiga, journalisten Milos Milicevic. Men det finns även de som är kritiska till reformen. Ofta tillhör kritikerna de Milosevic-sympatisörer som finns kvar, eller det ultranationalistiska Serbiska radikala partiet. En talesman för partiet beskriver den nya lagen som en “degradering av ett lands stridsvilja”.
Men Miodrag Rakic, som arbetar som rådgivare vid försvarsdepartementet, är av en annan uppfattning. Han menar att erfarenheter från andra länder visar att möjligheten till civil värnplikt inte påverkar ett lands försvarsmöjligheter.
– Istället för att försöka driva juridiska processer mot närmare 9 000 värnpliktsvägrare, som situationen var år 2000, satsade vi på en bättre lösning genom den nya lagen, som ger möjlighet att tjäna landet på det sätt som är bäst för var och en.
Även andra länder som deltog i krigen på Balkan har infört civil värnplikt som ett alternativ. I Kroatien har hundratals män valt det alternativet. Många arbetar på förskolor i huvudstaden Zagreb. – Till en början var föräldrarna förvånade över att unga män tog hand om barnen tillsammans med fröknarna. Men vi vande oss och barnen var mycket nöjda, berättar Marta Sizic från Zagreb.
