New York/Washington, 031119 (IPS) – Mediauppmärksamhet och politik, inte de humanitära behoven, avgör vart biståndspengarna går, sa FN:s generalsekretare Kofi Annan på tisdagen.
– Som vi har sett, gång efter annan, reagerar människor generöst när de ser ett svältande barn på tv. Men låt oss inte glömma att många av världens kriser sker långt bort från kamerorna, sa Annan. Han sa att förra årets hjälpinsatser exemplifierar denna besvärande trend. 91 procent av det belopp som ansågs behövas till Irak skänktes av FN:s medlemsländer jämfört med bara 28 procent av det begärda beloppet till den humanitära krisen i Burundi. Och medlemsländerna lyckade bara skaka fram 24 procent av det belopp som FN behövde för sina insatser i Liberia. Annan bad igår FN:s medlemländer om tre miljarder dollar till FN:s humanitära insatser i de mest hjälpbehövande länderna i världen nästa år. Pengarna ska användas i 21 länder för att hjälpa 45 miljoner människor. 17 av de krisdrabbade länderna ligger i Afrika. – Ingen ska behöva dö på grund av brist på mat och mediciner som finns i överflöd på andra platser, säger Annan. – När vi lyckades samla in nästan två miljarder dollar bara till Irak, borde vi kunna få in tre miljarder till resten av världen under nästa år. Summan motsvarar lite mer än tre dollar per person i givarländerna – priset för en tidning eller två koppar kaffe, sa Annan. Enligt FN lade världens länder förra året 10 miljarder dollar på nödhjälpsbistånd samtidigt som de militära utgifterna låg på över 794 miljarder dollar. Även FN:s undergeneralsekreterare för nödhjälpsamordning, Jan Egeland, betonar mediernas roll för biståndviljan. Han säger att mediauppmärksamheten mot Liberia tidigare i år, när landets diktatoriske president Charles Taylor tvingades lämna landet, bidrog till att förbättra den humanitära situationen i landet. – Men nu upplever vi hur snabbt medias uppmärksamhet flyttas, säger han. En halv miljon liberianer är på flykt, 300 000 bor i flyktingläger och bara tio procent av den brukbara jorden i landet odlas. Egeland påpekar att problemet inte är att Irak får för mycket hjälp – utan att mer hjälp behövs i Stora Sjö-regionen i Afrika och i andra delar av världen. Till och med Afghanistan har hamnat i skuggan av Irak, säger han. – Jag hoppas att den generositet som visades vid den internationella givarkonferensen för Irak i Madrid inte stjäl resurser från andra insatser utan kan utgöra ett exempel för hur världen bör agera vid stora humanitära kriser, säger Egeland. USA är det land som hittills givit mest till FN:s humanitära insatser. Sex av världens länder skänkte mer än 0,01 procent av sin BNP till FN:s instanser för världens mest behövande: Norge, Sverige, Nederländerna, Kuwait, USA och Storbritannien. Egeland säger att han tror att samma givarländer kommer att stå för merparten av biståndet till FN även nästa år och han väntar sig inte många nya givare, även om det finns många växande ekonomier i Asien och oljeproducerande länder som han anser kunde ge mer.
Förra året fick FN bara in 66 procent av de pengar som behövdes till humanitära insatser. Ett problem är vad givarländerna är beredda att ge pengar till. Medan FN fick in nästan allt det matbistånd de ansåg behövdes fick man bara in en tredjedel av pengarna till övriga katastrofinsatser. – Låt oss vara tydliga: den hjälp vi ger dem är inte välgörenhet, det är deras rättighet, säger Annan.
