Addis Abeba, 031105 (IPS) – Det har åter igen uppstått problem i fredsprocessen mellan Eritrea och Etiopien. I förra veckan skulle den Haag-baserade gränskommissionen börja märka ut gränsen mellan de båda länderna, men den tvingades åter igen att skjuta upp arbetet.
Gränsdragningen skulle ursprungligen ha skett i maj. Men den sköts upp till juli, och sedan ytterligare en gång, till oktober. När den i förra veckan sköts upp åter igen satte gränskommissionen inget nytt datum för när gränsdragningen ska inledas.
Gränskommissionens uttalande lästes upp för journalister via videolänk av Gail Bindley-Taylor Sainte, taleskvinna för FN-styrkan Unmee.
Unmee har för närvarande 4 200 soldater utplacerade i en 25 kilometer bred buffertzon mellan de båda länderna.
Sainte sa att FN och det internationella samfundet är engagerat i diskussioner för att lösa meningsskiljaktigheterna mellan de båda länderna och upprätta en varaktig fred mellan dem.
Men positionerna mellan Etiopien och Eritrea har blivit allt hårdare, och den bistra sanningen är att tre år efter att fredsfördraget mellan dem skrevs under förs fortfarande inget samtal, och under de senaste månaderna har de utväxlat hårda ord i uttalanden och kommunikéer.
Kriget mellan Etiopien och Eritrea, som började 1998, var världens största vid den tiden, med fler dödsoffer, fler flyktingar, och fler stridande soldater än i Kosovo-kriget. Antalet dödades beräknas till 100 000.
Kärnan i konflikten var gränsstaden Badme, som för närvarande administreras av Etiopien, men som enligt gränskommissionens beslut ska överlämnas till Eritrea.
Både Etiopien och Eritrea har i fredsfördraget förbundit sig att följa gränskommissionens beslut, men i förra månaden sa Etiopien att landet inte tänker acceptera kommissionens beslut när det gäller Badme.
En del etiopier som tillhör den tigreanska befolkningsgruppen sägs vara oroade över att de inte längre kommer att ha tillgång till sina förfäders gravplatser i Badme-området, om staden lämnas över till Eritrea.
I september uppmanade Etiopiens premiärminister Meles Zenawi, som själv tillhör den tigreanska befolkningsgruppen, FN:s säkerhetsråd att skapa ett alternativt organ för att märka ut den omstridda gränsen.
Men säkerhetsrådet avvisade Zenawis förslag, och uppmanade honom att respektera gränskommissionens kontroversiella beslut angående Badme.
Enligt Zenawi är fortsatta förhandlingar med Eritrea den enda möjligheten att fortsätta med fredsprocessen.
Men Eritrea har sagt kategoriskt nej till förhandlingar, och har uppmanat det internationella samfundet att sätta hårdare press på Etiopiens regering för att få den att acceptera beslutet angående Badme.
– Det handlar inte bara om den försenade gränsdragningen. Det som står på spel nu är hela fredsavtalet. Frågan är varför detta tolereras av det internationella samfundet, säger Yemane Gebreskel, den eritreanske presidentens talesman, till BBC.
Och frågan är nu om FN kan hålla kvar sina fredsbevarande styrkor i det omstridda området längre än vad som var planerat.
Unmee-styrkan kostar 250 miljoner dollar om året, och FN:s generalsekreterare Kofi Annan påpekade i samband med att styrkans mandat förlängdes, i september, att FN:s resurser är knappa, och att fredsbevarande styrkor behövs även på andra håll i Afrika.
