Jerusalem, 031103 (IPS) – Nästan en av fem israeliska familjer lever i fattigdom. Det visar en årsrapport från det statliga organ som sköter bidragsutbetalningar.
Israel var en gång ett av världens mest jämlika samhällen. Men nu råder svåra tider. Välfärdssystemet monteras ned, samtidigt som allt fler är i behov av hjälp.
Den officiella gränsen för vem som räknas som fattig ligger vid en tillgänglig månadsinkomst på cirka 8 000 kronor för en familj med fyra familjemedlemmar.
Som en jämförelse kan nämnas att 12,2 procent av USA:s invånare levde under fattigdomsgränsen förra året. I USA går gränsen vid motsvarande 9 000 kronor per månad per familj.
Oppositionspartierna går nu till attack mot premiärministern Ariel Sharons regering, och hävdar att det är fattigdomen och de växande klyftorna som är det största hotet mot Israel, snarare än dess grannländer.
Det ultraortodoxa shas-partiets ledare Eli Yishai sa exempelvis nyligen att regeringens politik undergräver sammanhållningen i det israeliska samhället.
Och arbetarpartiets Yitzhak Herzog kallade rapporten “chockerande”.
Rapporten beskriver situationen i Israel 2002, och utsikterna för det här året är ännu dystrare: ytterligare 70 000 israeler väntas falla under fattigdomsgränsen.
Det beror delvis på regeringens beslut att skära ned bidragen drastiskt.
Finansministern Benjamin Netanyahu är mannen bakom den här ekonomiska politiken, som delvis syftar till att tvinga folk att arbeta genom att minska de offentliga bidragen. Netanyahu, som var premiärminister mellan 1996 och 1999, hävdar att ökningen av statliga bidrag har lett till en kultur av bidragsberoende. Enligt finansdepartementet har bidragen tolvdubblats under de senaste två årtiondena.
Men även om regeringen vill att folk ska arbeta så är det svårt att hitta jobb.
Ekonomin går på tomgång, delvis på grund av den palestinska intifadan och på grund av den internationella nedgången i teknologibranschen, och att väldigt få nya jobb har skapats under de senaste åren. Arbetslösheten ligger på mer än tio procent, och enligt regeringens prognoser kommer den att öka till elva procent under nästa år.
Det vakuum som har uppstått sedan regeringen beslutat att minska statens utgifter för välfärden fylls delvis av ett växande antal soppkök och av organisationer som ger mat åt fattiga. Dessa organisationer rapporterar om en snabbt ökande efterfrågan.
– Regeringen hävdar att bidragen är anledningen till att folk inte arbetar.
Men man måste först skapa jobb. Vi har haft sju år av ekonomisk nedgång och det betyder att antalet jobb minskar, säger Arie Arnon, ekonomiprofessor vid Ben-Gurion-universitetet.
Dessutom har 40 procent av de som definieras som fattiga faktiskt jobb, men deras inkomst är för liten för att de ska hamna ovanför fattigdomsgränsen.
– Det är dags att säga som det är – det finns ett antal människor som vill sänka lönenivån i Israel så att det blir möjligt att konkurrera med tredje världen. Det är det enda sättet som man kan locka investerare till Israel trots den osäkra situationen, säger Yuval Elbashan, en ledande social aktivist, i en intervju med en hebreisk dagstidning.
De flesta bedömare är överens om att nyckeln till att återuppliva ekonomin är nytt hopp om fred.
