San Jose, 031001 (IPS) – Under 90-talet har gängen blivit allt viktigare för unga i Cenalamerika. De kallas “maras” och har nordamerikanska gäng som sina förebilder. Myndigheterna i regionen försöker stoppa gängen genom hård lagstiftning vilket människorättsaktivister hävdar är fel sätt att angripa fenomenet.
Aktivisterna menar att ungdomar samlas i gäng på grund av fattigdom, marginalisering och utanförskap, och att det är de problemen som bör angripas om man vill komma till rätta med gängen.
Maras har blivit vanliga i El Salvador, Guatemala, Nicaragua och Honduras.. I Honduras antog parlamentet i augusti en lag som ger upp till 12 års fängelsestraff för medlemskap i ett gäng. I de andra länderna diskuteras också hårdare tag mot maras.
– Sociala problem löser man inte genom straffåtgärder. Gängmedlemmarnas dåliga uppträdande beror på att de är marginaliserade i samhället. De kommer från splittrade hem, ofta från slummen, där de lever i fruktansvärd fattigdom, säger den nationella kommissionären för mänskliga rättigheter i Honduras, Ramón Custodio López.
För att ta itu med gängen har man i Honduras inlett “Operation Frihet”, i Guatemala kallas kampanjen mot gängen “Uppsopningsplanen” och i El Salvador “Den starka armen”.
López anser att den nya honduranska lagen bryter mot principen om likhet inför lagen.
– Jag har sett polisen beordra unga män att dra upp sina skjortor för att se om de är tatuerade, och jag har sett hur unga människor grips bara för att de har tatueringar, säger López.
Han håller på att sammanställa en rapport om överträdelser som polisen gjort mot gängmedlemmar i Honduras. Han har exempelvis bett myndigheterna att förklara vad som hände den 5 april då 69 gängmedlemmar dödades på fängelset El Porvenir i norra Honduras. López hävdar att flera av ungdomarna mördades av fängelsevakterna.
Enligt polisen finns det 35 000 gängmedlemmar och 65 000 sympatisörer i Honduras.
I Guatemala har regeringen satt ihop ett lagförslag enligt vilket medlemskap i ett gäng ska ge mellan sex och 12 års fängelsestraff. Lokala aktivister kritiserar lagförslaget.
– Det är inte genom nya lagar vi kan lösa gängproblemet, utan genom att ge de unga möjligheter till utbildning och en meningsfull fritid, säger José Alberto Flores på den ickestatliga kommissionen för mänskliga rättigheter i Guatemala.
