Addis Abeba, 030919 (IPS) – Tre år efter att det blodiga kriget mellan Etiopien och Eritrea avslutades hårdnar nu de internationella påtryckningarna för att länderna ska normalisera sina relationer. I förra veckan förlängde FN:s säkerhetsråd mandatet för organisationens fredsbevarande trupper i länderna.
I säkerhetsrådets resolution, som antogs förra veckan, understryks också behovet av att länderna försöker lösa sina konflikter genom dialog. FN:s generalsekreterare Kofi Annan sa att länderna är tvungna att försonas.
– De är geografiskt bundna till att förbli grannar. En normalisering av relationen kommer, även om den blir svår, att vara till stort gagn för båda länderna och dess befolkningar. Annan påpekade samtidigt att FN:s resurser är begränsade och att behovet av fredbevarande trupper är stort på andra platser i Afrika. Kriget mellan Etiopien och Eritrea mellan 1998 och 1999 var det största krig som just då utkämpades i världen – och i antal dödade klart värre än kriget i Kosovo. Närmare en miljon soldater deltog. Runt 100 000 människor beräknas ha dödats och närmare 600 000 civila tvingades fly.
FN:s fredsbevarande trupper, UNMEE, hade i slutet av juli 4 000 soldater i den 25 kilometer breda buffertzonen mellan länderna. Enligt George Sommerwill, talesman för UNMEE, vill även biståndsländerna att någon form av dialog mellan länderna snart kommer igång.
– Båda länderna är utsatta för påtryckningar och förhoppningsvis kommer vi att få se någon form av framsteg, säger Sommerwill. Kärnfrågan gäller gränsstaden Badme – den stad där kriget inleddes. Badme styrs just nu av etiopiska myndigheter. Men enligt en uppgörelse som gjordes i april förra året genom Etiopisk-Eritreanska gränskommissionen, EEBC, ligger staden i Eritrea. Båda länderna är bundna att följa EEBC:s beslut genom den överenskommelse som avslutade kriget. I Etiopien var dock reaktionerna mot kommissionens beslut om att Badme ska ligga i Eritrea negativa. I landets huvudstad Addis Abeba har oppositionspartier hotat med att demonstrera mot kommissionens beslut och samtidigt anklagat premiärminister Meles Zenawis regering för att ha skänkt bort Badme. – Gränskommissionens beslut ligger inte i Etiopiens intresse och i synnerhet inte för de etiopier som lever i gränsområdena. Beslutet är inte någon garant för fred, säger Beyene Petros från nybildade Etiopiens förenade demokratiska kraft. Samtidigt har de viktigaste biståndgivarna USA och Japan satt landet under hårdare press.
Washington, som bidragit med mycket pengar till de fredsbevarande trupperna, har tröttnat på förseningarna i besluten om gränsdragningen. Ledamöter i den amerikanska kongressen har därför föreslagit att ekonomiska sanktioner införs mot det land som blockerar fredsprocessen. Samtidigt har det japanska utrikesdepartementet meddelat att båda länderna måste lösa sina interna problem först, innan man kan räkna med någon japansk hjälp i utvecklingsarbetet. – De måste arbeta fram lösningar själva innan de ber oss om hjälp, säger Keitaro Sato vid det japanska utrikesdepartementet till tidningen The Reporter. – Det är vår bestämda uppfattning att vi inte kan hjälpa ett land som är involverat i konflikt.
