Bogota, 030901 (IPS) – Ett nytt lagförslag som just nu diskuteras i det colombianska parlamentet kan leda till att personer som begått grova människorättsbrott slipper fängelse.
Enligt förslaget ska de medlemmar av landets vänstergerillor och högermiliser som frivilligt ger upp erbjudas immunitet.
Det skulle kunna innebära att personer som begått grova brott mot de mänskliga rättigheterna slipper fängelse. Dit hör exempelvis brutala mord på civila – vilket landets paramilitära milisgrupper är ökända för.
Men förslaget har många motståndare – även bland landets högerinriktade president Alvaro Uribes anhängare. På fredagen sa senator Rafael Pardo, som aktivt stödde Uribes presidentkandidatur, att förslaget är en förskönande omskrivning av sanningen – att tidigare stridande ”inte kommer att behöva sitta i fängelse en enda dag”. Enligt förslaget ska i stället personer som begått brott mot de mänskliga rättigheterna kunna dömas till husarrest eller samhällstjänst, eller betala skadestånd. FN:s människorättskommission UNHCHR menar att lagförslaget bereder vägen för straffrihet.
Förslaget, som regeringen lade fram till landets kongress den 21 augusti, kommer enligt UNHCHR att innebära att förövare till massakrer ges möjlighet till alternativa, alldeles för lindriga straff.
Regeringen för just nu förhandlingar med paraplyorganisationen AUC, som samlar landets milisgrupper. Nyligen lanserades en plan som går ut på att AUC ska avväpnas fram till slutet av 2005.
Det nya lagförslaget syftar till att påskynda den processen, men även till att få medlemmar i landets vänstergerillor att lägga ned sin väpnade kamp.
Målsättningen är att kringgå den klausul i konstitutionen som säger att personer som dömts för grova illdåd inte kan få sina domar hävda.
– Detta är samma sak som att säga till dom som begått terroristbrott, narkotikabrott och folkmord att de slipper fängelse samtidigt som dom som begått exempelvis rån döms till mellan fem och åtta års fängelse, kommenterade senator Pardo lagen i en intervju med radiostationen Caracol. Men regeringens rådgivare Luis Restrepo, som varit med och utformat lagförslaget säger i en intervju i tidningen Semana att förslaget syftar till att föreslå en annan form av straff än fängelse.
Han menar också att lagen skulle innebära att familjer till personer som fallit offer för våld skulle få reda på sanningen om vad deras familjemedlemmar råkade ut för. Detta eftersom lagen kräver att en undersökning kring mord och kidnappningar genomförs.
Dessutom menar Restrepo att rättvisa skulle skipas eftersom ett straff utdöms, samt skadestånd döms ut.
Men Gustavo Petro, som sitter i parlamentet för vänster-mittenpartiet Nya demokratiska partiet, menar att lagförslaget i själva verket bäddar för straffrihet.
Han menar att en lag som verkligen syftar till att få fram sanningen om paramilitärens brott måste inriktas på att avslöja underliggande orsaker till brotten. I det ingår bland annat att undersöka vilka som ger grupperna ekonomiskt stöd.
Människorättsgrupper som Amnesty International och Human Rights Watch menar att paramilitären ligger bakom huvuddelen av alla de vidriga övergrepp som begåtts under det långa inbördeskriget i Colombia. Enligt Colombianska juristkommissionen har de paramilitära grupperna sedan andra halvan av 1996 mördat 11 728 civila. Under samma period har vänstergerillorna dödat 3 318 människor, och landets säkerhetstrupper har dödat 923.
AUC, paramilitärens paraplyorganisation har mellan 13 000 och 16 000 medlemmar.
De paramilitära grupperna som ingår i AUC dök upp under 1970-talet. De var beväpnade grupper som bekämpade landets gerillagrupper, och deras verksamhet finansierades av mäktiga markägare och narkotikakarteller.
Grupperna förbjöds av landets regering 1989, men framstående människorättsorganisationer menar att de fortfarande har starka band till landets armé.
