Montevideo, 030618 (IPS) – Lärare i många latinamerikanska länder har strejkat den senaste tiden. Strejkerna är ett symptom på den kris som utbildningssektorn i många av kontinentens länder befinner sig i. I många länder går det knappt att försörja sig på sin lärarlön.
Lärarna i Argentina, Bolivia, Costa Rica, Ecuador, Mexiko och Peru har arbetsvägrat och i vissa fall till och med hungerstrejkat för högre lön och bättre villkor de senaste månaderna.
En lärare i Argentina eller Brallislien tjänar i genomsnitt 120 dollar i månaden, i Bolivia 170 dollar, i Peru och Uruguay 200 dollar, i Ecuador 250 dollar och i Colombia, Mexiko och Venezuela cirka 300 dollar.
Lärarna i Costa Rica och Chile har det något bättre förspänt. De tjänar 500 respektive 650 dollar per månad.
Det utbredda missnöjet bland lärarna beror på att regeringarna i deras hemländer satsar för lite pengar på utbildning. Många lärare har dålig lön, otrygga arbetsvillkor och stort ansvar, anser analytiker.
De flesta latinamerikanska länder avsätter mellan 2,5 och 4 procent av sin BNP på utbildning, vilket är långt mindre än de 7 procent som FN:s organ för kultur och utbildning Unesco rekommenderar. Det är bara Kuba i hela regionen som öronmärker mer än minimikravet på utbildning med 8,1 procent av BNP.
Den mest uppseendeväckande lärarstrejken den senaste tiden skedde i Peru där regeringen införde undantagstillstånd när lärarna hade strejkat i en månad.
De peruanska lärarna krävde att deras löner, som låg på 200 dollar i månaden, skulle höjas med 60 dollar. Strejken fick stor utbredning och uppmärksamhet tack vare stöddemonstrationer och protester i hela landet och till sist satte regeringen in militären för att stoppa aktionerna.
Perus ekonomiminister Javier Silva hävdade att det är omöjligt för staten att höja lärarnas löner med mer än 28 dollar eftersom ett högre lönelyft skulle skapa en ekonomisk obalans i budgeten och hindra regeringen att nå de mål som satts upp för Peru av Internationella valutafonden, IMF.
Peru avsätter tre procent av sin budget till utbildning. En liknade kaka av budgeten går till att betala tillbaka på landets utlandsskuld. Lärarna i Peru är bland de statsanställda som tjänar minst i landet.
Lärarna slöt slutligen ett avtal med sina arbetsgivare den 11 juni. Men de kräver att regeringen så snart som möjligt dubblerar budgeten för utbildning. Även efter en dubblering skulle Peru inte nå upp till Unesco:s minimikrav, påpekar fackföreningsledaren Olmedo Auris för IPS.
I Ecuador gick omkring 200 lärare ut i hungerstrejk den 9 juni, efter att skolorna redan hade varit stängda i en månad. Lärarna krävde ett lönelyt på 20 dollar i månaden, regeringen erbjöd 10.
De underbetalda lärarna i Argentina och Brasilien är de som är mest optimistiska till förbättringar inom en snar framtid på grund av att båda länderna har fått nya regeringar som har uttryckt en vilja att satsa mer på skolan och ge lärarna bättre villkor.
Bara några dagar efter att Argentinas nye president Néstor Kirchner tillträtt lyckades den nya regeringen blåsa av en strejk som stängt flera skolor i landet genom att möta lärarnas krav. Lärarlönerna i Argentina har fallit med 42 procent det senaste året på grund av den ekonomiska krisen i landet.
Gustavo Frutto, ordförande för fackföreningen för argentinska lärare, säger att lärarna kräver “en grundlön som är lika hög i landets 24 distrikt”. Han klagar också på skolornas dåliga skick och på situationen för den administrativa personalen.
I Brasilien hoppas lärarna på att landets nya arbetarpartiregering ska höja utbildningsbudgeten. En skattereform väntas bekosta satsningen.
– Vi hoppas att president Lula kommer att införa en minimilön för sektorn som bör ligga på omkring 440 dollar i månaden, säger Eduardo Ferreira, generalsekreterare för den nationella konfederationen för utbildningsarbetare.
I Brasilien finns en enorm brist på utbildade lärare. De låga lärarlönerna är en orsak till det.
