Bogota, 030603 (IPS) – Fler än 100 olika organisationer och enskilda aktivister har undertecknat ett krav på en förhandlingslösning av det långa inbördeskriget i Colombia. Samtidigt fördöms den högerinriktade regeringens allt hårdare militära linje mot gerillan.
Initiativet kallas Samling för demokrati och mot krig. Människorättsaktivisten Jorge Rojas berättar att gruppen består av en bred samling colombianska rörelser och organisationer från olika politiska och sociala riktningar.
Målsättningen är att överbrygga den splittring som brett ut sig mellan olika människorättsorganisationer i landet under de senaste decennierna, säger Rojas, som själv är aktiv i den lokala organisationen Codhes. – Våldet bör bemötas med demokrati och reformer för social rättvisa, snarare än den militära och auktoritära politik som drivs av president Alvaro Uribe, säger Rojas. Alexandra Montoya, som är aktiv i Andiska juristkommissionen, menar att det nya initiativet vare sig står till vänster eller höger, utan snarare ska ses som en mötesplats för organisationer som arbetar för demokrati.
Hon menar att initiativet har två syften, dels krav på att inbördeskriget i landet får en förhandlingslösning, men även krav på social rättvisa, jämlikhet och respekt för de mänskliga rättigheterna i landet.
Bland organisationerna som ingår i Samling för demokrati och mot krig finns bland andra Colombias juristkommission, Nätverket för fredsinitiativ, Kvinnors nationella nätverk och Katolska kyrkans sekretariat för socialt arbete.
I gruppens programförklaring, som redan undertecknats av närmare 100 organisationer och aktivister, fördöms det barbariska inbördeskriget, samt Uribes metoder att ''försöka få fram fred genom krigsinsatser”.
När president Uribe tog över regeringsmakten i landet i augusti förra året begärde han att landets vänstergerilla och de paramilitära högergrupperna skulle delta i fredssamtal under FN:s regi. Men först krävdes att grupperna skulle deklarera vapenvila, vilket aldrig skedde. Samling för demokrati och mot krig menar att landets gerilla bedriver öppen terror, vilket dels innebär brott mot mänskligheten, men även minskar möjligheterna att finna en fredlig lösning på konflikten. Gerillans systematiska metoder med kidnappningar och bilbomber leder dessutom till politisk isolering och underblåser regeringens hårda politik, skriver man i dokumentet.
Gruppen kritiserar även Uribes politik att utnyttja ett nätverk av civila informatörer. I dokumentet skrivs att detta innebär att civila dras direkt in i konflikten, vilket står i strid med internationella humanitära lagar. “Samtidigt har det ökande deltagande av amerikanska trupper förvärrat krigets spiral”, skriver gruppen.
I Amnestys nyutkomna årsrapport skriver organisationen att Uribes säkerhetsårgärder förvärrat det politiska våldet i Colombia. Amnesty hävdar också att de avbrutna fredsförhandlingarna mellan den dåvarande presidenten Andrés Pastranas regering och landets största gerillagrupp Farc i februari 2002 ledde till en intensifiering av konflikten och en förvärrad människorättssituation.
I rapporten står också att politiska motiv låg bakom 4 000 mord på civila i landet under fjolåret, samt att 2 700 människor kidnappades av gerillan eller de paramilitära grupperna.
Dessutom tvingades 350 000 människor bort från sina hem under årets första nio månader på grund av att de utsattes för hot från någon av konfliktens stridande parter.
Både lokala och internationella människorättsgrupper har dessutom uttryckt oro över det ökande antalet trakasserier och attacker från säkerhetstrupper mot människorättsaktivister sedan Uribe tog makten i landet. Den Washington-baserade människorättsorganisationen Human Rights Watch skickade i slutet av april ett öppet brev till Uribe där man uttryckte stark oro över den ökande förföljelsen av människorättsaktivister.
