Dar es Salaam, 030526 (IPS) – En böneutropares röst ekar över Dar es Salaam när morgonsolen går upp i Tanzanias största stad. Men de bedjande i Masji Mgumba-moskén ska snart märka att det här inte är en vanlig dag.
I gryningen attackerade en grupp militanta muslimer moskén och störtade dess imam. De var beväpnade med skjutvapen och käppar, och deras attack var ännu ett försök att ersätta den milda sufismen med en mer radikal tolkning av religionen.
Under de senaste två åren har de radikala islamisterna, som kallas Wanaharakita-aktivister på swahili, tagit över runt 30 av stadens 487 moskéer, och de har förklarat krig mot icke-troende.
Radikala grupper som Simba wa Mungu – Guds lejon – har tagit över moskéer, bombat barer och misshandlat kvinnor som inte bär den heltäckande dräkten buibui.
De islamistiska grupperna delar nu ut broschyrer i Zanzibar City – broschyrer som uppmanar till aktioner mot västerländska turister. Zanzibar, som består av två stora öar, är en halvautonom delstat i republiken Tanzania.
Tidigare i år hittade polisen 10 kilo dynamit vid en razzia mot ledaren för en av de största moskéerna i Dar-es-Salaam.
– Vi kämpar för Allah, säger 29-årige Mohammed Madi, som är ledare för en radikal cell i Zanzibar.
– Jag kan tillverka en bomb och jag vet att den kommer att döda mig, men många otrogna kommer också att dö. De otrogna kommer att brinna i helvetet – jag kommer till paradiset.
I Tanzania har de islamister som tvingades ut ur Afghanistan återvänt och samlats i radikala moskéer. De rekryterar folk för ett heligt krig – jihad.
– Folk uppmanades att skriva under listor för att delta i striderna i Afghanistan, säger underrättelsetjänstens chef Adadi Rajabu. Men han säger att det är osannolikt att en större mängd tanzanier skulle ta sig till Afghanistan.
Abdullah Muhammad, en affärsinnehavare i Zanzibar, säger att de radikala islamisterna har stoppat honom på gatan och uppmanat honom att gå med i det heliga kriget. Han vägrade, och kort därefter lämnade han ön, eftersom han fruktade för sitt liv.
Men det största hotet kommer snarare från hemliga, inaktiva grupper än från aktivisterna.
– De som är verkligt farliga är inte de som är ute och slår på stora trumman. De väntar i hemliga celler, tills de behövs. När de får ett uppdrag och pengar från ett annat land håller de sig tysta tills de genomför sin aktion. Dessa små celler är därför omöjliga att avslöja.
Men reaktionen från officiellt håll har varit avslappnad.
– Det verkar som om du vet mer om det här än jag gör, säger Zanzibars president Amani Abeid Karume till IPS.
– Ge mig information, inklusive namnen på de inblandade, så ska jag genast vidta åtgärder. Annars är det som att jaga en vild gås.
Terroristnätverket al-Qaidas närvaro i Östafrika är kopplad till Usama bin Ladins fem år i Sudan – från 1991 till 1996 – enligt regeringsrepresentanter. Under den tiden kunde han och hans gelikar rekrytera och utbilda militanta aktivister för att etablera ett vidsträckt nätverk.
Somalia, som gränsar till Sudan, störtades ned i anarki under nittiotalet, och bin Ladin och al-Qaida utnyttjade kaoset för att bygga upp en regional bas som användes för att planera och genomföra de ambassadbombningar i Kenya och Tanzania som 1998 dödade 224 människor.
På senare tid misstänks al-Qaida för att ha varit inblandat i bombdådet mot ett hotell i Mombasa. 14 människor dog där. Al-Qaida misstänks också ha legat bakom det misslyckade försöket att skjuta ned ett israeliskt passagerarplan då det lyfte från flygplatsen i Mombasa. Tretton misstänkta – de flesta sav dem sägs vara pakistanier och somalier – har gripits i Kenya, misstänkta för inblandning i attackerna.
Kulturella och geografiska faktorer bidrar till spridningen av religiös radikalism i regionen.
– Kusten från Somalia ner till Tanzania är en sammanhållen sträcka, som bara delas av de nationsgränser som de västerländska kolonisatörerna har dragit, säger en lokal journalist.
– Folket, kulturen och religionen är desamma. Och kusten är helt öppen.
Kuststräckan är 3000 kilometer lång och det finns ingen gränskontroll, ingen kustbevakning.
En annan välmeriterad tanzanisk journalist säger att islamisterna tillåts verka fritt i landet. Många av dem kommer till Tanzania som biståndsgivare, i synnerhet för moskébyggen i Dar es Salaam och Zanzibar.
Pengarna till de militanta islamisterna tros komma utifrån. Muhammad Madi, som leder en islamistisk cell med 10 medlemmar, säger att han får pengar via kontakter i Jemen och Saudiarabien.
– Pengarna kommer via deras ambassader i Dar-es-salaam. De används officiellt för att köpa mediciner, men i verkligheten är pengarna till för att stödja vårt arbete och för att köpa vapen, säger Madi.
Diplomater från Saudiarabien och Jemen förnekar bestämt sådana påståenden.
Som ett svar på islamisternas offensiv har USA gjort Djibouti, ett litet land mellan Eritrea och Somalia, till en bas för amerikansk underrättelsetjänst och militär. Landet är strategiskt placerat och har använts som bas för amerikanska attacker mot al-Qaida i Somalia, Sudan och Jemen. CIA:s missilattack mot al-Qaida-ledare i Jemen i november förra året koordinerades från Djibouti.
