La Paz, 030520 (IPS) – I februari i år dog 29 människor då militär drabbade samman med demonstrerande poliser i Bolivias huvudstad La Paz. Enligt en ny rapport från Organisationen för amerikanska stater, OAS, bär regeringen och militären inget ansvar för det som hände. Men rapporten får stark kritik från oppositionen, polisen, människorättsorganisationer och till och med en del politiker i regeringskoalitionen.
Enligt rapporten är poliserna som genomförde demonstrationen mot regeringen ansvariga för de våldsamheter som bröt ut. OAS menar att regeringen och militären handlade i enlighet med lagen under oroligheterna – de blodigaste i Bolivia sedan demokratin återinfördes i landet 1982.
Polisen och militären förvandlade torget Murillo de La Paz till ett slagfält. Poliser, militärer och förbipasserande dödades av skottväxlingen mellan de båda grupperna. 29 dog och 200 skadades, samtidigt som dussintals affärer plundrades av människor som tog chansen då polisen och militären var upptagna med att bekämpa varandra.
Den kommitté från OAS som undersökt händelseförloppet menar att polisens demonstration var ett brott mot landets konstitution och lagar.
Regeringen sa i en kommuniké på söndagen att OAS-rapporten var “ett viktigt bidrag för att bringa klarhet i händelserna”, och lovordade OAS-utredarnas professionalism.
Men polischefen Edgar Pardo och andra företrädare för polisen avfärdar rapporten och säger att den inte innehåller en fullständig och riktig analys av det som hände i februari.
Evo Morales, ledare för Bolivias kokabönder och partiledare i det största oppositionspartiet, ifrågasatte också OAS-rapporten.
– Rapporten har förstärkt konflikten mellan polisen och de väpnade styrkorna, och vi hoppas att OAS generalsekreterare César Gaviria inte kommer att bli ansvarig för nya oroligheter, säger Morales.
Morales påpekar också att rapporten inte nämner regeringens försök att införa en 12,5-procentig skatt för alla som tjänade mer än motsvarande cirka 1 000 kronor i månaden. Det var det förslaget som utlöste polisernas protest den elfte februari.
Skatten skulle visserligen inte ha påverkat majoriteten av poliser, eftersom de tjänar mindre än 1000 kronor i månaden, men poliserna deltog i protesterna eftersom de krävde en 40-procentig löneökning, i stället för de två procent regeringen hade erbjudit.
Efter oroligheterna genomförde bondeorganisationer och fackförbund, med stöd av oppositionen, en generalstrejk, och det slutade med att regeringen drog tillbaka skattehöjningen.
Även några av ledarna för ett viktigt parti i regeringskoalitionen kritiserar OAS-rapporten för att den inte nämner förslaget som utlöste våldsamheterna.
Den nya skattens syfte var att täcka ett underskott i statsbudgeten på 240 miljoner dollar.
Förslaget om skatten sägs ha varit resultatet av påtryckningar från Internationella valutafonden, IMF, som ville att Bolivia skulle minska underskottet från 8,5 till 5,5 procent av landets BNP.
Men Internationella valutafonden förnekar att den föreslagit den nya skatten.
Bolivia är ett av Sydamerikas fattigaste länder. Befolkningens genomsnittliga inkomst är omkring 8 000 kronor per år.
