Kathmandu, 030428 (IPS) – Fredsförhandlingarna mellan Nepals regering och landets maoistiska gerilla har precis inletts. Frågan är om båda sidor kommer att klara av att fortsätta samtalen då de verkligt svåra frågorna ska avhandlas.
I sitt första officiella möte med regeringssidans representanter på söndagen lämnade maoisterna över en fyrasidig kravlista. Det viktigaste kravet är att man tillsätter en övergångsregering som ska ledas av gerillans representanter.
Enligt maoisternas chefsförhandlare Baburam Bhattarai ska denna regering sedan genomföra val till en konstituerande församling som i sin tur ska skapa en ny konstitution.
Bhattarais uttalande understryker maoisternas strategi inför fredsförhandlingarna. De vill se stora politiska förändringar i landet.
När rebellerna inledde sitt “folkkrig” för sju år sedan var deras mål att störta monarkin och införa republik. De ville även se radikala förändringar av den sociala strukturen i landet, där stora delar av befolkningen är marginaliserade.
Sedan 1996 har närmare 8 000 människor dödats i gerillakriget. Men på senare tid har maoisternas linje mjuknat något.
Regeringens förhandlare, ledda av biträdande premiärminister Badri Prasad Mandal, säger att de kommer att studera kravlistan och diskutera den med rebellerna i samband med nästa möte. Det är dock ännu oklart när det mötet kommer att hållas.
Landets befolkning har länge längtat efter fred och stabilitet. I huvudstaden Kathmandu är intresset för fredsförhandlingarna mycket stort. På måndagen stod stora klungor människor på stadens gator och läste om den första dagens förhandlingar i tidningarna.
Vissa krav vill rebellerna att man ska uppfylla direkt. Det gäller bland annat kravet på att deras fängslade ledare ska släppas omedelbart, samt att armén ska dra sig tillbaka till sina baser.
I ett längre perspektiv är det viktigaste kravet fortfarande att landet förvandlas till en republik. Men på den punkten har rebellerna på senare tid visat en viss kompromissvilja.
– När det gäller monarkin kan de olika parterna rikta sina förslag till folket – och dess avgörande borde respekteras av alla, säger Bhattarai. Regeringens förespråkare har dock avvisat den möjligheten. Många bedömare menar att fredsförhandlarna med tiden kommer att stöta på flera mycket svåra nyckelfrågor. Dit hör bland annat frågan om en ny konstitution och kungahusets öde.
– Det är kring de frågorna de verkliga svåra förhandlingarna kommer att föras, säger Yubaraj Ghimire, redaktör för tidningen Kantipur. – Det kommer säkerligen att bli kompromisser längs vägen, men situationen kan även utvecklas till att samtalen kollapsar utan föregående varning.
Samma frågor ledde till att fredssamtalen havererade år 2001. Regeringen vägrade då att gå med på kraven på en ny konstitution och en diskussion om kungahusets framtid, vilket ledde till att maoisterna övergav samtalen. Resultatet blev en tio månader lång period av undantagstillstånd och mycket våld.
Sedan dess har dock mycket skett i landet. Striderna mellan rebeller och regeringssoldater har nått ett dödläge. Och den 4 oktober förra året avskedade kung Gyanendra landets folkvalda regering och tog själv makten genom att tillsätta en handplockad regering. Landets politiska partier har sedan dess varit marginaliserade.
Av de tre stora politiska krafterna i landet – kungahuset, maoisterna och de politiska partierna är det enbart de två förstnämnda som deltar i fredssamtalen. Det kan komma att innebära problem även i framtiden. Maoisterna har insett detta och därför vädjat till landets politiska partier att delta i samtalen, men utan framgång.
Landets politiker är skeptiska till utvecklingen och misstänker att rebeller och kungahus i själva verket har dolda dagordningar.
