Washington, 030326 (IPS) – ”De kommer att hälsas med sötsaker och blommor”, sa Kanan Makiya, bara några dagar innan kriget i Irak började i förra veckan.
Makiya, som är en av ledarna för den irakiska nationalkongressen, INC – den irakiska oppositionsgrupp som stöds av hökarna i Pentagon – talade om hur de amerikanska trupperna skulle mottas när de avancerade från Kuwait mot Bagdad. Men efter sex dagar på irakisk mark har de amerikanska trupperna inte sett så mycket av vare sig sötsaker eller blommor. Samtidigt har den irakiska armén och Saddam Husseins fedayin-milis gjort oväntat hårt motstånd.
De amerikanska militärerna hävdar fortfarande att framryckningen mot Bagdad går enligt planerna, men det råder fortfarande tveksamhet över antagandet att irakierna skulle hälsa de USA-ledda styrkorna som en befrielsestyrka och inte som en invasionsstyrka.
– Det som inte går bra, även om administrationen inte vill erkänna det, är att amerikanerna inte hälsas med öppna armar som de hade förväntat sig och hoppats på, säger den före detta marinkårsgeneralen Bernard Trainor som nu arbetar för Council on Foreign Relations i New York.
Även om rapporterna om att invånare i staden Basra kan ha inlett ett uppror mot Saddams trupper gav krigsförespråkarna någonting att glädjas åt på tisdagen så råder det överlag en nedstämd stämning i USA:s huvudstad sedan i söndags, när Irak tillfångatog fem amerikanska soldater och dödade ytterligare ett halvdussin.
De motgångarna, tillsammans med de hårda striderna utanför Nasiriyya och den nedskjutna Apache-helikoptern, har bidragit till känslan av att det här kriget kommer att vara allt annat än den munsbit som nykonservativa och högerkrafter har talat om.
”Minskade förväntningar i Irak” var rubriken för New York Times ledarartikel på tisdagen, samtidigt som alla större tidningar publicerade artiklar som antydde att administrationen kan ha varit allt för optimistisk när det gäller den lätthet med vilken man skulle uppnå en seger i Irak.
”Allmänheten, som är van vid kontinuerliga uppdateringar och omedelbara analyser, såg i realtid hur de dåliga nyheterna kom in och reportrarnas humör – och deras arbetsgivares ton – verkade förändras över en natt”, skrev New York Times i en annan artikel, som antydde att den amerikanska allmänheten kan stå inför en emotionell berg- och dalbana under de kommande dagarna och veckorna.
Samtidigt kom en opinionsundersökning från Pew Research Center for People and the Press som visade att andelen amerikaner som anser att kriget går ”mycket bra” minskade från 71 procent på fredagen till 38 procent på måndagen.
Undersökningen visade också att stödet för kriget har sjunkit snabbt bland demokratiska väljare. Fortfarande stödjer dock 70 procent av de tillfrågade insatsen.
Men den övergripande känslan på tisdagen var så nedstämd att en del kommentatorer redan börjat leta efter syndabockar.
En del före detta militärer har börjat hävda att försvarsministern Donald Rumsfeld och hans nykonservativa rådgivare har litat allt för mycket till luftburna attacker och alldeles för lite till markstyrkor, som i slutänden kommer att vara tvungna att gå in i Bagdad för att nedmontera regimen.
När det gäller den avvägningen var Pentagons strategi utformad för att motbevisa ”Powell-doktrinen”, döpt efter utrikesministern och före detta överbefälhavaren Colin Powell. Hans strategi går ut på att använda överväldigande kraft, med oerhört omfattande markstyrkor. Hökarna inom Pentagon, med bland andra Rumsfeld i spetsen, har vid många tillfällen tvistat med Powell sedan George W. Bushs administration tillträdde.
”Rumsfeld var ute efter att bevisa sin åsikt”, skriver Ralph Peters, före detta officer i Washington Post. ”I hans vision av framtiden – en vision som formats av teknokrater och av försvarsindustrin – kan markstyrkor drastiskt skäras ned för att frigöra ekonomiska resurser till avancerad teknologi. Av den anledningen har Rumsfeld försökt hindra arméns försök att ställa upp medeltungt utrustade brigader som kan sättas in snabbt i krissituationer, något som skulle vara ovärderligt att ha i den här konflikten”.
