Havanna, 021219 (IPS) – Den ekonomiska situationen på Kuba tycks förvärras. Ett tecken på det är att man åter har öppnat ett statligt kontor som köper in guld, silver och smycken från allmänheten.
Det statliga kontoret, kallat Guldhuset, öppnades för första gången i början av 90-talet i syfte att öka statskassan. 90-talets ekonomiska kris följde efter Sovjetunionens fall. Många tvingades då sälja sina familjeklenoder för att klara krisen.
Men analytiker förutspår att nyöppnandet av Guldhuset denna gång inte kommer att ge samma resultat. Detta eftersom de värdefulla föremålen numera nästan uteslutande ägs av landets höginkomsttagare. Och de har sannolikt inte samma intresse av att sälja.
Ekonomer som IPS talat med menar att återöppnandet av Guldhuset antagligen bara är det första av ett helt batteri åtgärder som syftar till att bemöta hotet av en ny ekonomisk kris på Kuba.
Statens största bekymmer är bristen på dollar. Enligt regeringskällor har landet på senare tid haft problem med att betala för amerikanska livsmedel – som enligt amerikanska regler måste betalas kontant.
Landet har också problem med att få pengarna att räcka till importen av olja från Venezuela. Därför har restriktionerna på bränsle till de statliga kommunikationerna hårdnat allt mer. I huvudstaden Havanna har den redan sedan tidigare dåliga busstrafiken försämrats allt mer.
Enligt en rapport som IPS fått tillgång till kan regeringens tystnad om den ekonomiska utvecklingen under årets första halvår vara ett tecken på att bruttonationalprodukten stagnerat eller till och med sjunkit.
Årets ekonomiska resultat kan vara det sämsta sedan perioden mellan 1990 och 1993, när krisen var som värst. Under 90-talets tre första år sjönk bruttonationalprodukten med nästan 35 procent.
Efter flera år av en långsam återhämtning har nu Kubas dryga elva miljoner invånare börjat känna av de nya problemen allt tydligare. De varor som enbart säljs i dollar har stadigt ökat i pris, samtidigt som den lokala valutan – peson – sjunkit i värde gentemot dollarn.
En dollar kostar i dagsläget 27 pesos, och genomsnittsinkomsten ligger på 270 pesos i månaden. Trots att omkostnader som hyror är låga i landet, och skolor och hälsovård är gratis, beräknades i en studie som genomfördes år 2000 att en genomsnittlig familj i Havanna skulle behöva sjudubbla sina löner för att kunna täcka sina behov.
Sedan dess har situationen försämrats ytterligare då priserna på livsmedel stigit.
– Min inkomst räcker till mindre för varje dag som går, säger Mariela Pérez.
Då arbetar hon ändå som sekreterare vid ett utländskt företag, får sin lön i dollar, och betraktar sig själv som ovanligt priviligerad.
Turismen har tidigare – tillsammans med gåvor från exilkubaner i USA – varit ett sätt för landets invånare att få tillgång till den eftertraktade valutan. Men turistindustrin har ännu inte återhämtat sig från effekterna av terrorattackerna den elfte september.
Även enligt de mest optimistiska bedömningarna kommer årets turistsäsong – som löper mellan november och mars – inte att bli bättre än fjolårets.
Samtidigt har “dollariseringen” av landets ekonomi fortsatt. Mer än 70 procent av alla privata transaktioner genomförs med dollar.
