Indien, 021014 (IPS) – En fem mil lång resa från den indiska delstaten Rajasthans huvudstad Jaipur tar besökare till byn Chakwara – och tillbaka till medeltiden.
Här finns ett samhälle byggt på fruktansvärda, envisa ojämlikheter och socialt och ekonomiskt slaveri. I centrum av träldomen står den systematiska och av religionen sanktionerade diskrimineringen av daliter, Indiens “brutna folk” och före detta oberörbara.
Förtrycket av landets 160 till 180 miljoner daliter, som anses stå för lågt för att ens vara en del av kastsystemet, är den indiska landsbygdens mest motbjudande realitet.
Att vara dalit idag innebär att tvingas leva ett omänskligt och osäkert liv i förnedring. Varje timme misshandlas två daliter i Indien. Varje dag våldtas tre dalitkvinnor, och två mördas.
I de flesta delar av Indien förbjuds daliter fortfarande att besöka hinduiska tempel, trots att det är mot lagen att göra så. Dalitkvinnor är inte tillåtna att bära skor i närvaro av hinduer av högre kast. Dalitbarn tvingas sitta längst bak i klassrummen i skolan.
Ändå gör daliterna motstånd. I vissa delar av landet har de organiserat sig politiskt för att kräva sina rättigheter. En dalitkvinna styr Indiens största delstat, Uttar Pradesh.
Men att bryta ned hindren som kastsystemet byggt upp är en kamp i uppförsbacke, särskilt som regeringen gör mycket lite för att upprätthålla lagen – som förbjuder diskriminering baserad på härkomst.
Det fick daliterna i byn Chakwara erfara, när de försökte få tillgång till en allmän och offentlig resurs: byns damm.
Att bada i dammen har en viktig rituell betydelse. Dammen och de trappsteg, “ghats”, som leder ner i den har byggts och underhållits genom åren med hjälp av statliga fonder och bidrag från hela byn, inklusive daliterna. Men daliter har förbjudits att använda de allmänna trappstegen i århundraden.
Den kastbaserade traditionen kräver att daliter behandlas sämre än de bufflar, kor och grisar som har obegränsad tillgång till dammen. Undantaget är kvinnor, som oavsett kast alltid har nekats tillträde.
Men i december bestämde sig Babulal och Radheshyam från dalitgruppen Bairwa att utmana den “heliga traditionen” och ta ett dopp i dammen.
Bairwagruppen attackerades därefter av ursinniga bybor från högre kaster, som hotade med “blodbad”, körde ut daliterna från deras hem på natten och genomförde en förödande social bojkott.
Daliterna fick inte längre köpa grönsaker och te eller hyra jordbruksredskap. Den lokala läkaren vägrade behandla dem, de portförbjöds i mataffären och reparatören slutade laga deras cyklar. Dalitmännen förföljdes och kvinnorna misshandlades och skymfades.
Den lokala administrationen och polisen skulle ha skyddat daliterna, men istället tog de parti för de högre kasterna.
Sedan 1955 är begreppet “oberörbara” förbjudet, liksom diskriminering av daliter. 1989 stärktes antidiskrimineringslagen, i ett försök att få bukt med den fysiska och verbala misshandeln av daliter.
Men i Bairwa tvingade statstjänstemän som allierat sig med de högre kasterna i januari daliterna att skriva på ett kompromissavtal där de frånsade sig rätten till dammen.
Avtalet skapade missnöje och avsky som har kokat ända sedan dess. Förra månaden kulminerade det i ännu ett försök från daliternas sida att hävda sina rättigheter. Ett massmöte hölls i samarbete med olika organisationer för mänskliga rättigheter.
Hinduer från de högre kasterna bestämde sig för att konfrontera daliterna fysiskt och samlade en mobb av 10 000 – 15 000 män beväpnade med käppar. Polisen försökte hindra männen från att attackera mötet och lyckades stoppa dem en bit därifrån.
Förargade gick hinduerna då istället till angrepp mot polisen, som svarade med tårgas och kulor. I striden sårades mer än 50 personer, varav 44 var poliser.
Händelsen har fått återverkningar långt utanför Rajasthan, en av Indiens mest bakåtsträvande delstater.
I Rajasthan rapporteras i genomsnitt 5 024 brott mot daliter varje år. 46 mord, 134 våldtäkter och 93 fall av grov misshandel sker årligen. Men istället för att vidta preventiva åtgärder eller åtala de skyldiga, har polisen och politikerna i delstaten valt att ställa sig på de högre kasternas sida.
Detta beror delvis på att den största delen av Indiens statstjänstemän är hinduer från de högre kasterna – trots att daliter har rätt till 15 procent av regeringsjobben får de sällan något bättre betalt arbete överhuvudtaget. Men lika viktig är den roll traditionen spelar i hinduismen.
Många upplysta hinduer tar dock avstånd från kastsystemet. Modern utbildning har lyckats övertyga många om det riktiga i att stödja reformrörelsen, som försökt rensa ut kastbaserad apartheid, änkebränning och hemgift.
Daliternas kamp för frigörelse från socialt och ekonomiskt slaveri står inför svåra hinder, men har fått internationellt stöd sedan Världskonferensen mot rasism förra året i Sydafrika.
Diskriminering grundad på kast har kritiserats starkt av FN. I augusti, när FN:s kommitté för motverkandet av rasdiskriminering diskuterade kastsystemet, fördömdes det i skarpa ordalag.
Kommitténs rekommendationer för att komma tillrätta med problemet är omfattande och djupgående. De konfronterar Indien med ett enkelt val: att systematiskt bekämpa kastbaserad diskriminering, eller vanäras genom sanktioner från världssamfundet.
(021014)
* Praful Bidwai är en av Indiens mest kända krönikörer och skriver regelbundet för ett antal indiska tidningar, bland andra Frontline och Tehelka.com. Han var tidigare redaktör på Times of India, och han har också skrivit ett 20-tal böcker, framför allt om Indiens kärnvapenpolitik.
.
