Buenos Aires, 021002 (IPS) – Bankerna i Argentina började på tisdagen att återigen tillåta småsparare att ta ut pengar från de bankkonton som frystes i december förra året. Men åtgärden verkar inte kunna återvinna spararnas förtroende. Och de får bara ut pengar i den lokala valutan, peson, vars värde har rasat sedan pengarna frystes.
Det var regeringen som den 10:e september beslutade att de frysta bankkontona skulle tinas. Beslutet påverkar omkring 700 000 småsparare, 65 procent av de vars pengar blev fast bakom ”el corralito” – det lilla staketet – som frysningen av bankkontona kallas i folkmun.
Kunderna kan sedan tisdagen ta ut upp till 7 000 pesos (omkring 17 480 kronor) plus ränta från sina bankkonton.
Frysningen av sparkontopengarna infördes i början av december 2001. Därefter hävde presidenten Eduardo Duhalde den fasta växelkurs som gav en amerikansk dollar för en peso, och pesons värde rasade.
På tisdagen fick man ge 3,7 pesos för en dollar.
Duhalde svors in som president den första januari i år, efter det ekonomiska och politiska kaos som tvingade bort hans föregångare, Fernando de la Rúa. Och den nye presidenten väntade inte med att genomföra förändringar.
Förutom att göra slut på det tio år gamla system som band peson vid dollarn, så beordrade Duhaldes regering också att alla dollar som fanns på bankkonton i landet skulle omvandlas till pesos, till kursen 1,4 pesos per dollar.
Det resulterade i att den som till exempel hade 10 000 dollar på banken i december förra året drabbades av stora förluster. De 14 000 pesos som han fick när pengarna omvandlades till pesos i januari, skulle i dag vara värda mindre än 3 800 dollar.
”Tjuvar! Ge oss våra pengar tillbaka!” står det målat på den korrugerade plåt som skyddar bankernas fasader i centrala Buenos Aires.
Och hatet och misstron mot bankerna är fortfarande starkt.
– Jag är rädd. Jag är oerhört stressad. Folk vill döda mig, de hotar mig. En kund tog tag i min skjorta, skakade mig och skrek förolämpningar, tills en vakt kom och lugnade ner honom. Men det är utmattande, och det värsta är att vi blir färre och färre anställda, säger en bankchef, som talade på villkoret att få vara anonym.
Men många vanliga argentinare är oförsonliga i sin bitterhet mot bankerna.
– Bankerna har inga kunder. De har offer, säger en kvinna som är på väg ut från en bank i Buenos Aires.
De bankanställdas fackförbund rapporterar att mer än 9 000 människor har blivit av med sina jobb under de senaste tio månaderna. Och arbetsmarknadsexperter räknar med att antalet anställda i banksektorn kommer att halveras innan krisen är över.
Alfredo Atanasof, kabinettschef i Duhaldes regering, sa på tisdagen att det var en ”väldigt viktig dag” eftersom det var ”början på det finansiella systemets återuppbyggnad”.
Men det var inte alla som välkomnade de upptinade sparmedlen.
– Bankerna skulle kunna betala tillbaka i dollar, men det gör de inte eftersom de saknar moral och är oärliga. Och regeringen är deras medbrottsling eftersom den stödjer bankerna, säger Nito Artaza, en komediskådespelare som har blivit ledare för spararnas rörelse.
Artazas pengar frystes i december och han började då delta i protesterna mot ”el corralito”. Senare blev han protesternas främste företrädare. Han har träffat företrädare för regeringen, bankchefer och representanter för Internationella valutafonden, IMF.
Artaza lyckades också få den interamerikanska människorättskommissionen, IACHR, att klandra den argentinska regeringen för att den brutit mot argentinarnas egendomsrätt. Han har dessutom inlett juridiska processer mot de banker i USA och Spanien som har lokala kontor i Argentina.
Artaza menar att de borde ta ansvar för sina kunders förluster, eftersom de i annonser innan krisen försäkrade sina kunder om att de hade internationell uppbackning – Var och en borde skriva ett brev till sin bank och tala om att de kommer att fortsätta att kräva alla sina pengar tillbaka, sa Artaza på tisdagen.
