Bogota, 020612 (IPS) – 20 borgmästare i södra Colombia säger att de tänker avgå om staten inte skyddar dem bättre från Farc-gerillan.
– Den lokala demokratin står på spel. Omkring 50 borgmästare tvingas styra med ”fjärrkontroll” eftersom de tvingas bo i säkrare städer än sina hemorter, säger generalsekreteraren för det nationella kommunförbundet, Gilberto Toro.
16 borgmästare i provinsen Caquetá har förklarats som legitima mål av Farc, landets största gerillagrupp. En borgmästare, Luis Caro i staden Sotila, mördades den 5 juni.
Framförallt riktas hoten mot just borgmästarna i de sydliga provinserna Caquetá och Huila men alla som arbetar för de lokala myndigheterna i dessa provinser är hotade, säger Toro. De anställda och folkvalda i de kommuner där den konservative presidentkandidaten Alvaro Uribe vann en majoritet i valet den 26 maj riskerar livet om de inte avgår, säger han. Hot från rebellerna har också lett att 16 domstolar stängts och till att ett antal medlemmar i kommunfullmäktige har avgått. I praktiken har valda myndigheter förlorat kontrollen över ett cirka 90 000 kvadratkilometer stort område.
– Vi måsta besluta oss för om vi är villiga att betala det som krävs för att upprätthålla demokratin och behålla makten över varje hörn av landet. Om vi accepterar att borgmästarna avgår så öppnar vi dörren för alla våldsbenägna grupper att använda hot som taktik, säger Toro. Toro säger att staten har givit parlamentariker och kyrkliga ledare ökat skydd efter morden på två parlamentsledamöter och en biskop men att borgmästarna hittills inte fått något extra skydd. Förra året dödades sju borgmästare av väpnade grupper i landet och hittills i år har åtta mördats.
Många lokala politiker befinner sig i ett dilemma; om de vägrar att betala mutor till gerillan och begär hjälp från centralmakten så anser rebellerna att de är allierade med fienden, det vill säga högermiliserna. Och om de går gerillan till mötes anser högermiliserna att de stödjer gerillan.
Borgmästarna i Caquetá och Huila säger att hotbilden mot dem ökat sedan förra månadens presidentval då den högerpolitikern Alvaro Uribe valdes till president. Farc-gerillan hotade före valet med att de som röstade på Uribe, som gerillan kallar högermilisernas kandidat, skulle få betala ett pris. Colombiansk polis och militär är helt frånvarande i 180 av landets 1089 kommuner.
Borgmästarna kräver nu att polis och militär posteras i deras kommuner. De kräver också bepansrade bilar och skottsäkra västar samt fler livvakter annars tänker de avgå inom 20 dagar.
Men inrikesminister Armando Estrada anser inte att situationen är så allvarlig som borgmästarna målar upp den. Förra veckan sa Estrada att gerillan försöker skapa en avspänningszon genom att driva bort de folkvalda i provinserna Caquetá and Huila. Han sa att Farc genom detta lyckas skapa problem, men inget mer. Fram tills februari i år kontrollerade Farc-gerillan ett 42 000 kvadratkilometer stort område som regeringens styrkor dragit sig ur genom en överenskommelse. Men den 20 februari avbröt regeringen fredsförhandlingarna med Farc och återtog kontrollen över den tidigare frizonen. ''Vad tänker staten göra för att hindra rebellerna från att skapa en ny avmilitariserad zon med våld? Tvinga borgmästarna att återvända till lejonkulan utan tillräckligt skydd?”, skriver den riksspridda tidningen El Tiempo på ledarplats.
