020109 (IPS) – Det nya året i Serbien inleddes med att fyra stora statsägda banker stängdes. I sex månader har regeringen och centralbanken försökt rädda bankerna, men nu är kollapsen ett faktum.
– Detta är slutet på det politiska banksystemet, säger landets vice-premiärminister Miroljub Labus.
Labus syftar på att Serbiens förra regim, under ledning av Slobodan Milosevic, höll bankerna igång med konstgjord andning samtidigt som landet utsattes för två omgångar av ekonomiska sanktioner.
– Det är svårt att säga att bankerna är bankrutta. det är hela ekonomin som är bankrutt och vi måste börja om från början, säger Serbiens finansminister Bozidar Djelic.
Enligt Labus hade de fyra bankerna skulder på över 1,25 miljarder dollar från Milosevic-tiden och de skulle ha behövt ytterligare 4,125 miljarder dollar för att överleva.
– Det var en illusion att Beobanka, Beogradska Banka, Investbanka och Jugobanka fungerade, sa centralbankschefen Mladjan Dinkic nyligen till serbisk radio.
– De hade bara kassor och kassörer men inga pengar. De senaste sex månaderna överlevde de genom att betala ut de insättningar som klienterna gjorde.
Hundratals bankanställda i de fyra bankerna har reagerat på beskedet om att bankerna ska stänga genom att barrikadera sig inne i bankernas huvudkontor sedan den 1 januari. Över 8 500 bankanställda kommer att förlora jobben. Den serbiska regeringen har avsatt över 25 miljoner dollar till pensioneringar och omskolning av de sparkade banktjänstemännen.
Men de bankanställda är skeptiska till om huruvida pengarna finns.
– Vi tror inte på Djelic och hans sociala program, säger Dragica Sipka, tidigare anställd på Beogradska Banka.
– De flesta av oss är runt 50 år och många är ensamstående mödrar. Våra banker kommer att gå till utlänningarna och vi blir arbetslösa.
Politiska analytiker säger att stängningen av bankerna är en del av Världsbankens plan för hur den döende serbiska ekonomin ska räddas. De säger att den oro Sipka känner delas av många serber som har blivit misstänksamma mot utlänningar och mot den fria marknaden under årtionden av isolering och politiska propaganda.
En viktig del av den förra regimens propaganda gick ut på att marknadsekonomi och utländska investeringar var detsamma som att sälja ut landet.
Under 90-talet upplevde det serbiska folket fyra krig och de tingades överleva på omkring 1000 kronor i månaden, vilket ska jämföras med att de flesta hade nästan 10 000 kronor i månaden under 80-talet.
Många serber hoppades att Milosevics-regimens fall i oktober 2000 automatiskt skulle innebära ett slut på fattigdomen och en återgång till en högre levnadsstandard, enligt en analytiker.
– Serberna har blandade känslor inför övergången. Å ena sida vill de ha bättre liv, å den andra vill de undvika uppoffringar. De vill ha en förändring men inte konsekvenserna av den, säger psykologiprofessorn Bora Kuzmanovic.
Centralbanken har offentliggjort en lista över företag vars ekonomiska kollaps ledde till att de fyra bankerna ruinerades. De första tio företagen på listan har beskrivits som de “vita elefanterna” från Milosevic tid. Bland dem finns det nationella elbolaget, det nationella flygbolaget och biltillverkaren Zastava, som stängde i juli förra året.
Enligt ekonomer är listan bara början på en rad företag som kommer att kollapsa innan Serbiens ekonomi kan börja återhämta sig.
(020109)
