011026 (IPS) – Ledare för romska organisationer och romska samhällen från 13 europeiska länder möttes i Finland i veckan. Där gav de grönt ljus till ett förslag från den finska regeringen om att inrätta ett romskt europaparlament.
Idén har debatterats i åratal. Men det var inte förrän den finska presidenten Tarja Halonen lade fram förslaget inför den överstatliga organisationen Europarådet, som har 41 medlemsländer, i januari förra året som det började se ut som om det fanns en verklig möjlighet att genomföra den.
Romerna är Europas största etniska minoritet. De är också den grupp som utsatts för mest förtryck.
– Romerna består av många olika grupper men de har alla en gemensam historia av förtryck, diskriminering och förföljelse, säger Josephine Verspaget, som leder den grupp inom Europarådet som specialiserat sig på frågor som rör romerna.
– Förföljelsen kulminerade under andra världskriget, då mer än 500 000 romer dödades i nazisternas förintelse. Men förföljelsen fortsatte även efter det. Romska kvinnor i Sverige steriliserades, romska barn i Schweiz togs ifrån sina föräldrar och i Holland tvingades romerna att flytta ut ifrån städerna.
I centrala och sydöstra Europa har de relativt stora romska befolkningsgrupperna lidit svårt av ekonomiska bekymmer, krig och etniska konflikter som har plågat regionen under nittiotalet.
Men organisationer som det europeiska säkerhetsrådet, OSCE, och Europarådet, har haft en tendens att nästan uteslutande se problemen för romer i de områdena, medan man inte har ägnat tillräckligt mycket uppmärksamhet åt vad som händer i de mer stabila och välmående delarna av Europa.
Det beror bland annat på att de länder som vill bli medlemmar i EU måste uppfylla vissa krav när det gäller minoriteternas rättigheter, för att få tillträde till unionen.
– Men sådana problem som polisbrutalitet mot romer och att de behandlas illa i fängelser är vanliga i många europeiska länder. Till och med Storbritannien har fått kritik från Europeiska kommissionen för rasism och intolerans på grund av diskriminering mot romer på bostads- och arbetsmarknaden och i utbildningssystemet, säger Verspaget.
Miranda Vuolasranta, generalsekretare i Finlands råd för frågor som rör romerna, säger att även om lagstiftningen har förändrats till det bättre under senare år så kommer det att ta lång tid att ändra på attityder, och diskriminering är fortfarande ett problem även i Finland.
Hon ser Finlands förslag om ett romskt parlament som ett steg i rätt riktning.
– Det är ett bra förslag eftersom romernas representation på den europeiska nivån generellt sett är mycket svag. Det finns få baser för romerna att delta i samhället. Och det råder fortfarande en enorm brist på kunskap och medvetenhet om romerna på politisk nivå. Ett officiellt erkänt europeiskt organ för romerna skulle kunna försäkra att vi kan göra vår röst hörd.
Det var också den generella inställningen bland deltagarna på veckans möte i Helsingfors.
– Romerna har väntat länge på det här initiativet. Vi har ingen ekonomisk eller politisk tyngd, och vi behöver hjälp av en ny lobby för att bli representerade i Europa, säger Stanislav Stankevitch, vice president i Internationella romska förbundet.
Europarådet har nu beslutat att tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag om hur parlamentet ska se ut.
Det kommer att vara ett omfattande arbete, där man måste klarlägga hur det nya organet ska vara sammansatt, hur de romska grupperna ska representeras och huruvida dess roll enbart ska vara rådgivande. Förslaget talar om en “rådgivande församling” för romerna, men det är oklart vad det skulle innebära i praktiken.
(011026)
.
