New York, 011008 (IPS) – Allt fler länder rapporterar frivilligt in sina militärutgifter till FN. Det tyder på en positiv utveckling mot en ökad öppenhet om militära frågor i världen, enligt FN.
På 80- och 90-talen rapporterade färre än 30 länder in sina försvarsutgifter till FN men sedan år 2000 har trenden vänt, uppger FN:s avdelning för nedrustning. Av FN:s 191 medlemsländer har nu över 100 rapporterat in sina kostnader för försvaret minst en gång och 77 stater har lämnat in uppgifter om årets utgifter.
De länder som regelbundet rapporterar in sina försvarsbudgetar till FN är främst västerländska i-länder. Men i år har även Malaysia, Rumänien, Vitryssland, Mongoliet, Albanien och Mauritius redogjort för sina militära utgifter. Andra u-länder som redovisat sina försvarsbudgetar till FN är Jordanien, Libanon, Senegal, Seychellerna, Sierra Leone, Brasilien, Chile, Ecuador, Guatemala, Honduras, Nepal, Peru, Filippinerna och Thailand.
Allt fler länder har också börjat rapportera in sina vapenköp till FN:s register över konventionella vapen.
Totalt har 162 av organisationen medlemsländer rapporterat in vapenköp till registret sedan det skapades. Hittills i år har 120 länder anmält sina köp till registret, vilket är det högsta antalet hittills. Framförallt har fler länder i Afrika, Latinamerika och Karibien börjat lämna rapporter till registret men fortfarande är de flesta länderna i Mellanöstern inte med.
Att fler länder nu rapporterar både om vapenköp och försvarsutgifter är inte en tillfällighet, säger Natalie J. Goldring, chef för programmet för global säkerhet vid universitetet i Maryland.
– Det är resultatet av åratal av arbete för att stärka dessa mekanismer.
FN:s avdelning för nedrustning har samarbetat intensivt med viktiga regeringar och regionala organisationer för att nå detta resultat, säger hon.
Det land i världen som satsar mest på sitt försvar är fortfarande USA vars försvarsbudget för 2001 låg på 327,5 miljarder dollar, enligt landets deklaration till FN.
Andra länder med stora militära utgifter i år är Tyskland, 24,3 miljarder dollar, Ryssland 9,2 miljarder dollar, Frankrike 28,4 miljarder dollar och Storbritannien, 36,8 miljarder dollar.
De totala militära utgifterna i världen minskade efter kalla kriget men de har nu ökat till omkring 850 miljarder dollar per år. Det är ett belopp som börjar närma sig medelnivån under kalla kriget, enligt FN:s biträdande generalsekretare Jayantha Dhanapala.
– Detta innebär inte bara att dyrbara ekonomiska, materiella och mänskiga resurser avleds från produktiva syften, det är också ett hot mot mänsklighetens gemensamma miljö och mot alla nationers sociala och ekonomiska utveckling, säger han.
– Nedrustning har blivit omodernt, sa Bangladesh utrikesminister Shamsher Mobin Chowdhury till FN:s kommitté för nedrustning och internationell säkerhet förra veckan.
– Det finns en självbelåtenhet med tidigare framgångar och en frustration över de militära stormakterna, som inte har varit villiga att på allvar satsa på nedrustning, sa han.
