010924 (IPS) – På samma sätt som USA under kalla kriget bedömde länder efter huruvida de stödde Washingtons kamp mot Sovjetunionen eller inte, verkar det nu som om USA kommer att belöna eller bestraffa andra länders regeringar med hänsyn till hur de ställer sig till USA
Det var en av huvudpunkterna i president George W. Bushs tal till den amerikanska kongressen nio dagar efter attackerna mot World Trade Center och Pentagon.
Bush sa att “varje land, i varje del av världen, måste ta ett beslut: antingen står ni på vår sida, eller på terroristernas.”
– Det kommer att bli den första frågan som USA ställer till andra länder, säger Thomas Donilon, som var stabschef åt den förre utrikesministern Warren Christopher.
– Vi har sett ett paradigmskifte, där den viktigaste vägledande principen kommer att bli kampen mot terrorismen.
Om det är sant, blir följderna enorma, både för USA och för resten av världen. Det beror inte bara på USA:s stora ekonomiska och militära makt, utan även på dess stora inflytande i institutioner som Internationella valutafonden och Världsbanken.
Andra länders hantering av mänskliga rättigheter, korruption, stöd till demokratiska institutioner, miljöskydd – vilket alla är frågor som amerikanska och internationella ickestatliga organisationer under åratal har försökt få Washington att lägga större vikt vid, kommer i så fall att flyttas ned åtminstone ett steg på prioritetslistan för att ge plats åt den nya antiterroriststrategin.
Till och med målet om att få andra länder att driva igenom en marknadsliberal politik, som under 90-talet allt mer kom att styra vilka länder som gynnades av IMF och Världsbanken, kan komma att överskuggas av det övergripande målet att bekämpa terrorismen.
Man har redan förberett stora biståndspaket till Pakistan och Uzbekistan, två strategiskt viktiga stater för USA i kampen mot Usama bin Laden och hans organisation Al Qaeda och i lördags hävde USA sina ekonomiska sanktioner mot Pakistan och Indien.
Mer avlägsna allierade i kampen mot terrorismen kommer också att belönas. Det tydliggjordes under förra veckans besök av Indonesiens nya president, Megawati Sukarnoputri. Under sitt möte med Bush fick hon bland annat löften om ökat handelsstöd och uppmjukning av förbudet mot militära relationer mellan de båda länderna.
Detta trots att den amerikanska administrationen har medgett att den indonesiska militärens beteende i fråga om de mänskliga rättigheterna bara har blivit sämre under de senaste månaderna, i synnerhet i de oroliga provinserna Aceh och Västpapua.
Under större delen av kalla kriget var Jakarta en av Washingtons hårdaste allierade mot kommunismen. Den ställningen gav Indonesien miljarder dollar i ekonomiskt och militärt stöd.
Enligt regeringstjänstemän kommer Washington att vara mer benäget att närma sig auktoritära regimer som landet hittills har hållit ett klädsamt avstånd till. Bland de länderna finns exempelvis Algeriet och staterna i Centralasien, i synnerhet Uzbekistan.
Till och med en del länder som USA tidigare har anklagat för att stötta terrorism kan tjäna på den nya USA-politikern, om de vänder sig mot sina tidigare allierade.
Många människorättsaktivister chockades i förra veckan när talmannen i representanthuset ingrep mot den så kallade fredslagen om Sudan.
Lagen, som stöttas av en bred koalition av kristna högergrupper, fackföreningar och människorättsorganisationer, är utformad som ett påtryckningsmedel mot den arabiska regimen i Khartoum, för att få ett slut på det 18 år gamla kriget mellan regimen och SPLA- gerillan, som slåss för självbestämmande åt den i huvudsak ickemuslimska, afrikanska befolkningen i landets södra delar.
Fram till den 11 september hade Bush-administrationen i skarpa ordalag fördömt regimen i Khartoum för det sätt som den bedriver kriget på. Regimen tros också ge skydd åt flera människor med kopplingar till islamistisk terrorism.
Men efter attackerna har den sudanesiska regimen varit mycket samarbetsvillig när det gäller antiterrorism, lämnat uppgifter om 26 viktiga människor som har kopplingar till bin Laden, och lovat att vidta konkreta åtgärder för att åtminstone några av dem ska kunna ställas inför rätta.
– Om man ser den elfte september som början på en ny världsordning, så har de signalerat att de vill vara med på rätt planhalva. Det är produktivt just nu, och vi ska inte schabbla bort det, säger en tjänsteman.
– Jag kunde aldrig tro att de skulle kunna vara så cyniska att de lämnar miljoner sydsudaneser åt sitt öde, bara för att en regim som har haft ett nära samarbete med bin Laden säger att den ska lämna ut information och kanske utlämna några misstänkta, säger en chockad aktivist.
Men sådan tycks den nya amerikanska realpolitiken se ut.
Företrädare för administrationen hävdar att de fortfarande kommer att utöva påtryckningar för att få Sudan och andra liknande länder att ändra sitt beteende. Men genom att ge antiterrorism högsta prioritet i förhållandet till andra länder, ger administrationen dem trumfkort som de kan använda för att övertrumfa andra frågor – åtminstone så länge Washingtons nya krig varar.
(010924)
.
