010903 (IPS) – Kamp mot rasism och apartheid har gett flera länder i Afrika höga utlandsskulder. Nu kräver en ny internationell kampanj att dessa skulder avskrivs. Kraven höjs i en ny rapport som släpps samtidigt som FN
Bakom kampanjen står organisationer från Afrika och Europa, bland andra Action for South Africa, det europiska nätverket för information och handling i södra Afrika, jubelkampanjen i Zambia och jubelkampanjen i Sydafrika.
Kampanjen börjar med exemplet Zambia. Enligt gruppens rapport skuldsattes Zambia då landet kämpade för att isolera apartheidregimen i Sydafrika.
När Zambia blev självständigt från Storbritannien 1964 var landets handel och infrastruktur tätt knuten till Rhodesia (nuvarande Zimbabwe), Sydafrika och de portugisiska kolonierna Angola och Moçambique.
Zambia fick betala ett högt pris för att landet vägrade samarbeta med dessa rasistiska regimer, enligt rapporten. Bland annat tvingades man bygga nya vägar och järnvägar till Tanzania och en stor del av handeln fick gå via flyg. Dessa investeringar ledde till att landet drog på sig stora skulder.
Dessutom blev kostnaderna för försvaret stora, likaså kostnaderna för mottagande av flyktingar från de rasistiska regimerna.
– Vi behöver omvärdera vissa uppfattningar. På ena sidan har vi länder som Storbritannien som fortsatte att handla med regimer som Sydafrika, på den andra har vi länder som Zambia som protesterade mot apartheid och som betalade ett högt pris för det, säger Ben Jackson, chef för rörelsen Action for South Africa, ACTSA.
Kampanjen vill skapa en ny inställning till skuldfrågan. Den anser att de fattiga ländernas skulder ska ses som ett gemensamt, globalt problem. Organisationerna bakom kampanjen har konsulterat juridiska experter som undersöker om kraven kan leda till rättsprocesser.
– Det vore olyckligt om långivarna inte tar tillfället i akt att ställa allt till rätta och upphäver skulder som orsakats av apartheid innan vi tvingas ta upp frågan juridiskt, säger Neville Gabriel på Jubel-kampanjen i Sydafrika.
Skuldlättnadsprogrammet HIPC, som lanserats av Världsbanken och Internationella valutafonden, IMF, är inte tillräckligt för att kompensera Zambia, enligt rapporten. Zambias skuldbörda bara ökar, trots att landet omfattas av HIPC. Det beror enligt rapporten på att landet snart måste börja betala tillbaka på ett lån man fick av IMF 1992-93 för att betala gamla skulder.
Kampanjen vill också att Sydafrikas skulder ska avskrivas. Dessa benämns som “en börda efter en illegitim regim”.
Rapporten släpps samtidigt som FN:s konferens mot rasism. Den är ett av flera initiativ som vill knyta fattiga länders skulder till kamp mot orättvisor. Den nya kampanjen vill att man bekämpar rasismen genom att avskriva skulder som ackumulerats på grund av kamp mot rasism.
– Västvärlden måste under konferensen erkänna att medan den höll på och handlade med och stödde apartheidregimen ekonomiskt, belånade stater som Zambia hela sin framtid för att bli av med det vita minoritetsstyret, säger Jackson på ACTSA.
– Det är dags att rätta till detta i Durban genom konkreta utfästelser om att avskriva skuld som orsakats av apartheid.
Enligt rapporten är apartheidsystemet orsaken till större delen av Zambias 5,3 miljarder dollar i utlandsskuld. Skulderna drabbar folket hårt. I dag satsar landet cirka 34 kronor per person på hälsa och utbildning varje år medan cirka 47 kronor går till att betala av landets skulder.
– Folket i Zambia har kämpat länge och hårt för ett slut på apartheid. Nu tvingas de kämpa för sin rätt till hälsovård och utbildning medan regeringen måste betala av skulder som orsakats av apartheid, säger Charity Musamba på Jubel Zambia.
Medellivslängden i Zambia är 37 år, bara ett av fem barn lever tills det fyllt fem och ett av tre barn går inte i skolan, enligt rapporten.
(010903)
.
