010829 (IPS) – Venezuelas band till Kuba blir allt starkare. Det är ett sätt för landets president Hugo Chávez att visa sitt oberoende gentemot USA, menar bedömare.
Chávez, som ständigt kritiserar den amerikanska regeringen, har nära politiska och personliga kontakter med Kubas president Fidel Castro.
Venezuela är inte det enda landet i regionen som försöker föra en utrikespolitik som är oberoende av USA, men det är det land som har varit hårdast i sin kritik, och som tydligast har trotsat USA:s Kubapolitik. Demetrio Boersner, tidigare venezuelansk ambassadör och författare till en bok om internationella relationer i Latinamerika, säger att det är Chávezs personlighet som präglar landets utrikespolitik.
– Man kan se en tydlig beundran för Castro, ett ställningstagande a la den “gamla vänstern” mot USA, och en känsla av nationalistisk självbekräftelse, säger Boersner.
Sedan Chávez blev president i februari 1999 har Venezuela och USA varit oense om flera viktiga frågor, exempelvis Plan Colombia – en USA-stödd strategi för narkotikabekämpning.
Chávez har också spelat en viktig roll för att stärka Opec, vilket har drivit upp oljepriserna till förtret för USA och andra oljeimporterande länder.
Samtidigt har relationerna mellan Kuba och Venezuela blivit starkare än på fyra årtionden, sedan Chávez inledde sin “bolivariska sociala revolution”, med djupgående politiska och institutionella förändringar.
Castro har besökt Venezuela tre gånger under de senaste två och ett halvt åren, och Chávez har vid flera tillfällen besökt Havanna. Den 13 augusti firade den kubanske presidenten sin 75:e födelsedag i Venezuela. Han sa efteråt att det hade varit som “en pånyttfödelse” att få fira sin födelsedag i frihetshjälten Simón Bolívars hemland.
Venezuelas utrikesminister Luis Alfonso Dávila avslutade på söndagen ett tre dagar långt besök i Kuba. Och i september kommer en samarbetskommitté att mötas för att diskutera det breda samarbetsavtal som Chávez och Castro skrev under i oktober förra året.
Kuba och Venezuela är överens i flera viktiga utrikespolitiska frågor. Exempelvis gjorde de båda ländernas utrikesministrar ett gemensamt uttalande där de kritiserade förhandlingarna om frihandelsområdet FTAA, där såväl Nord- som Sydamerika och Karibien ska ingå.
Kuba är det enda landet i regionen som inte kommer att delta i FTAA, ett projekt som Chávez ser på med misstänksamhet.
– FTAA måste ses som en möjlighet, men inte förrän våra länder har kontroll över sina ekonomier, sa Dávila i Havanna.
Efter besöket i Kuba reste Dávila till Washington. Han sa då att han hoppades att relationerna mellan Venezuela och USA skulle förbättras. Men han kritiserade också USA:s blockad mot Kuba, och sa att den venezuelanska regeringen kommer att fortsätta att ifrågasätta den i internationella sammanhang, eftersom “den drabbar det kubanska folket”
Chávez har samtidigt tagit på sig rollen som Kubas försvarare. När de latinamerikanska presidenterna möttes i Chile nyligen höll han ett långt tal om amerikanska interventioner i Latinamerika och Karibien, och kritiserade det amerikanska embargot mot Kuba.
Chávez menade att man borde hålla en omröstning i regionen, “för att ta reda på om våra folk vill ha ett isolerat Kuba”, och påpekade att “vår nordliga granne”, USA, historiskt sett har “orsakat stor skada” i regionen.
Men oppositionspartierna i Venezuela är kritiska mot att Kuba fått så stor betydelse på den diplomatiska scenen sedan Chávez kom till makten.
Venezuela har blivit Kubas främsta handelspartner, tack vare det avtal som länderna skrev under i oktober. En av grundstenarna i det avtalet är att Venezuela levererar olja till Kuba med förmånliga betalningsförhållanden.
Den här nya eran i relationerna mellan de båda länderna speglades av rapporter i den venezuelanska dagstidningen El Nacional om att Venezuelas ambassad i Havanna ska flytta. Ambassaden lämnar “ett vackert men diskret hus i Miramar, och flyttar till en ståtlig byggnad på Femte avenyn”, skriver tidningen.
(010829)
.
