010830 (IPS) – Om öknen är hjärtat i beduinernas liv, är kamelen själen. Fråga exempelvis Saif Sultan Bin Ghulaita, som regelbundet korsat öknen i Förenade arabemiraten.
– Kamelen ger oss allt. Mat och kläder, och den är givetvis det bästa transportmedlet i öknen, säger 60-åringen som inte kan tänka sig ett liv utan jamal, som kamel heter på arabiska.
Den inställningen delar han även med många urbana emiratbor. En av dem är affärsmannen Al Mahiri som lever ett modernt, bekvämt liv i stan men som varje veckoslut reser till sin gård i närheten av Al Dhaid där han föder upp kapplöpningskameler.
– Det är dyrt att föda upp kameler med det avskräcker oss inte eftersom vi känner att vi står i skuld till kamelerna för att de har tjänat våra förfäder, säger Mahiri.
Men trots nostalgin och kärleken som invånarna i Föreande arabemiraten känner för kamelerna fyller öknens skepp idag ingen egentlig funktion i den oljerika regionen.
Sanningen är att kamelen håller på att konkurreras ut av jeepen som transportmedel och att dess roll som mjölk- och köttleverantör hotas av kon, vilket dock ogillas av vissa.
– Det är synd att människor måste föda upp kor i öknen när vi har det underbara djuret kamelen som producerar mer näringsrik mjölk i större kvantiteter utan att få vatten på 20-25 dagar, säger veterinären Ulrich Wernery.
Invånarna i Förenade arabemiraten fotsätter dock att föda upp kameler trots att djuret inte längre är “nyttigt”. Det finns idag omkring 120 000 kameler i landet, och nästan alla används till kamelkapplöpningar. En kamel kostar mellan 300 och 55 000 dollar – ibland ändå mer – beroende på dess stamtavla.
Varje år anordnas hundratals kapplöpningar och tävlingarna i landet. Kapplöpningskamelerna hålls i stall. De utfodras med en särskild diet av importerat hö, alfalfa, som odlas lokalt, och pellets.
Intresset för kamelkapplöpningar har lett till att omfattade forskning bedrivs för hur man får fram den perfekta kapplöpningskamelen. På kamelreproduktionscentret i Al Awir forskar man också på kamelstammar som producerar mycket mjölk och som klarar sig under hårda förhållanden, en kunskap som vidarebefordras till fattiga, torra länder.
Veterinären Wernery tycker det är bra att landets myndigheter engagerar sig i kamelforskningen. Han hyser också förhoppningar om att kamelen ska återfå sin plats som bruksdjur i Förenade arabemiraten. Han påpekar exempelvis att kameler inte kan smittas av BSE eller mul- och klövsjukan. Men idag är öknens skepp alltså främst tävlingsdjur och sällskapsdjur i landet.
Företagsledaren Abdullah Hamdan Bin Dalmook äger en pensionerad kapplöpningskamel som är viktig för honom.
– Jag kunde ha sålt den men jag tycker om att se den varje dag, varje morgon, och påminnas om vem jag är och var jag kommer ifrån, säger han.
(010830)
.
