010823 (IPS) – Den radikala jordreform som Nepals nye premiärminister föreslagit mottogs först med hyllningar. Men nu har de positiva reaktionerna alltmer förvandlats till stark opposition mot förslaget.
Den nye premiärministern Sher Bahadur Deuba kom till makten i slutet av juli. Hans första politiska kris lät inte vänta på sig.
I mitten av augusti deklarerade Deuba en jordreform. Alla transaktioner av mark har stoppats i väntan på en ny lagstiftning som syftar till att sänka taket för hur stora jordegendomar som kommer att tillåtas. Enligt förslaget ska maxarealen sänkas från nuvarande 40 hektar till 16 hektar på landsbygden.
Till en början mötte förslaget bifall. Till och med kommunisterna, som tidigare haft för vana att motsätta sig alla förslag, stödde reformen.
Men bara en vecka senare har en stark opposition börjat formera sig. Starkast är protesterna från regionen Terai, den mest produktiva delen av landet där en tredjedel av Nepals 23 miljoner invånare bor.
Många grupper och partier från Terai har gått till hårt angrepp mot premiärministerns förslag. Orsakerna till protesterna varierar, men analytiker menar att reformen har lyckats reta upp nästan samtliga sektioner i samhället.
I städerna har tusentals människor från Terai protesterat genom att sätta eld på dockor föreställande Deuba och krävt att förslaget omedelbart dras tillbaka.
De protesterande menar att det är fel att frysa marktransaktionerna eftersom så gott som samtliga hushåll i Terai överlever genom att köpa och sälja små egendomar. Försäljningen av land betyder allt från att finansiera döttrars bröllop till att köpa mediciner till sjuka familjemedlemmar. Och alla dessa transaktioner har nu frysts.
Även ekonomer menar att de föreslagna reformerna är misslyckade och hävdar att de ekonomiska argumenten är ihåliga.
– Ingenstans i världen har jordreformer lyckats genom att sätta tak för ägandet, säger ekonomen Mrinendra Rizal, som, ironiskt nog, är rådgivare till premiärministern.
– Det verkar som man inte tänkt igenom de sociala, ekonomiska och politiska effekterna av reformerna.
Men regeringen håller fast vid sin linje och menar att reformerna är nödvändiga för att öka produktiviteten och distribuera marken rättvist bland landets fattiga befolkning.
Men dessutom är reformerna påskyndade av den maoistiska gerilla som slagits för en republik de senaste åren. De har länge kämpat för stora landreformer och lockat till sig fattiga bönder genom att föreslå radikala lösningar till nationens problem.
– Om vi inte kommer med reformer nu kan fler fattiga och marginaliserade komma att gå över till rebellerna, säger finansminister Ram Sharan Mahat.
(010823)
.
