010816 (IPS) – Gerillarörelsen EZLN, zapatisterna, förlorade på onsdagen en viktig strid när Mexikos kongress beslutade om reformer av ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Zapatisterna menar att åtgärderna är långt ifrån tillräckliga och att de öppnar vägen för våldsamheter.
Men enligt politiker och experter har zapatisterna inte någon rätt att klaga eftersom de förlorade i en process som alla inblandade hade accepterat.
Reformerna, som presenterades av Mexikos president Vicente Fox, är enligt zapatisterna “illegitima, reaktionära, antidemokratiska” och EZLN menar att den kommer att leda till våldsamheter.
De nya lagarna förbjuder all slags diskriminering och garanterar ursprungsbefolkningarna specificerade rättigheter. Men zapatisterna menar att lagarna om autonomi och territoriella rättigheter är långt ifrån tillräckliga.
Kongresskommittén som behandlade reformerna ändrade stora delar i den ursprungliga versionen och de paragrafer som garanterade ursprungsbefolkningarna autonomi lades slutligen åt sidan.
“Lagstiftningen är orättfärdig, dödfödd och den kan inte bidra till en verkligt demokratisk stat”, står det i ett öppet brev som undertecknats av mer än 20 människorättsaktivister, artister, sociologer och religiösa ledare, inklusive den tidigare biskopen i Chiapas, Samuel Ruiz.
Reformförslaget förkastades av zapatiströrelsen, organisationer för ursprungsbefolkningarna, samt lagstiftare från delstater där ursprungsbefolkningarna är i majoritet. Men deras protester hindrade inte lagstiftningen från att gå igenom.
Till skillnad från situationen 1994, när zapatisternas uppror startade, är inte längre politiken i Mexiko befläckad av de oegentligheter som fanns runt PRI, det parti som styrde nationen oavbrutet fram till att Fox fick makten i december förra året.
Det var i delstaten Chiapas som gerillan förklarade krig mot regeringen för sju år sedan. Kriget blev i praktiken kortvarigt – endast tolv dagar av regelrätta strider. Men sedan dess har en spänd stämning präglat delstaten, och de senaste fredsförhandlingarna mellan regeringen och EZLN avbröts 1996.
Fox har böjt sig efter gerillans krav genom att dra tillbaka armén från EZLN-kontrollerat område och genom att ha släppt rebeller från fängelserna, samt gett dem stor rörelsefrihet. Allt för att få dem att sätta sig vid förhandlingsbordet.
Enligt Ursprungsbefolkningarnas nationella kongress, en grupp som står nära EZLN, är de urvattnade reformerna ett svek från Foxs regering som försvårar möjligheterna för dialog och bereder vägen för våldsamheter.
Men samhällsvetaren Jesús Silva Herzog ifrågasätter zapatisterna och dess allierades inställning.
– När institutionerna står på deras sida hyllas de för deras representationsförmåga och sin djupa förståelse, men när de menar att EZLN har fel anses de vara okunniga, arroganta och rasistiska, säger han.
Han menar att det är odemokratiskt att påstå att kongressen bara är legitim när den godkänner lagar man själva stödjer.
Foxs regering vädjade till kongressen att de skulle godkänna EZLN:s version av lagstiftningen. Men så blev det inte. Nu föreslår man istället att gerillan presenterar möjliga alternativ för att förbättra reformerna.
Fox själv säger sig arbeta för att återuppta dialogen med gerillan, för att hitta vägar till en slutgiltig fred. Men det är uppenbart att detta kommer att ta betydligt längre tid än de femton minuter som Fox under valrörelsen hävdade skulle räcka för att lösa problemen i Chiapas.
(010816)
.
