010716 (IPS) – Nu finns det bara ett enda skjul kvar i Bredell, ett område nära Johannesburgs internationella flygplats som ockuperats av fattiga. Det ensamma skjulet står kvar tack vare guds inblandning, eller snarare hans ombuds.
I slutet av förra veckan förstörde myndigheterna omkring 300 bosättningar i Bredell. Bara 83-åriga Puleng Elisa Lidimos skjul blev kvar och även det ska rivas snart. Hennes skjul fungerade även som kyrkolokal för de som bodde i slumområdet och myndigheterna gick i sista sekunden med på att låta det stå kvar tills kyrkan hittat ett ålderdomshem som kan ta emot Lidimo.
Detta är en liten seger i vad de boende ser som ett svårt nederlag. En av de ickestatliga organisationer som är engagerad i de jordlösas rättigeter kallar avhysningen “en svart dag i Sydafrikas historia”.
De cirka 500 människor som ockuperat mark i Bredell ska nu “återvända till där de kom ifrån”, enligt Sydafrikas markminister Thoko Didiza.
Vräkningen av invånarna i Bredell beordrades av Didiza och godkändes av domstol i torsdags. Jordockupationen och avhysningen har hårdbevakats av internationella medier som vill veta om de svåra problem som finns i grannlandet Zimbabwe även kommer att drabba Sydafrika.
När nyheten om den illagala jordockupation kom för fjorton dagar sedan reagerade marknaden negativt och den sydafrikanska valutan randen föll. Vissa finansanalytiker tror att det beror på att många ser ockupationen i Bredell som ett första tecken på vad som komma skall, eftersom jordfördelningsprogrammet i Sydafrika inte fungerar bra. Randens fall sammanföll dock med stora valutaförändringar även i andra länder.
Området i Bredell som ockuperats ägs till största delen av staten och en liten del ägs av en vit bonde. Efter vräkningen av ockupanterna anklagas myndigheterna för att ha använt en slägga för att döda en insekt.
Minister Didiza brydde sig inte om mediauppmärksamheten utan beslutade sig snabbt för en hårdför linje. Hennes uttalade att ockupanterna “ska återvända till där de kom ifrån” har starkt kritiserats.
Erfarenheterna i Zimbabwe borde få Sydafrika att se till att landreformsprogrammet fungerar, menar kritikerna. Men efter sju år har mycket lite mark bytt ägare.
Vad som skett är att människor fått ekonomisk ersättning för mark de förlorat under apartheid. Men fattiga människor har använt de pengarna till akuta behov och inte investerat dem i mark. Regeringen har också köpt tillbaka mark från privata ägare – men till mycket höga priser. Man försökte att kräva tillbaka mark med tvång tidigare i år, men den åtgärden möttes av stor ilska och många drog paralleller till Zimbabwe.
En annan faktor som diskuteras mycket i landreformsfrågan är att staten faktiskt är en stor markägare och att staten skulle kunna dela med sig av den marken till de jordlösa.
– Mark är en naturlig källa till rikedom och en effektiv landreform skulle försäkra oss om stabilitet, säger Glenda Glover, chef för projektet Surplus People (överskotts människor).
Och medan den långsamma politiska och juridiska processen pågår så orkar eller kan inte alla vänta. Ockupationer som den i Bredell pågår och planeras. Kring landets storstäder cirkulerar alltid en strid ström av människor som behöver tak över huvudet.
Enligt myndigheterna ockuperar över sex miljoner människor mark i områdena kring städerna. De fattiga skapar sina hem av plåt och spik. De fattigaste av de fattiga använder fyra träpålar och spänner en duk över.
De får vatten genom dunkar som de bär från närliggande förorter och gräver hål i marken som fungerar som toaletter.
Många av de som nu vräkts från Bredell kom från närliggande förstäder där de tvingades betala hyra för den mark deras skjul stod på. De flesta är arbetslösa, och klarar livhanken genom tillfälliga svartjobb.
– De behandlar oss som hundar, sa Catherine Lamola, en av de före detta invånarna i Bredell, medan hon försökte samla ihop sin familjs ägodelar när männen med bräckjärnen närmade sig. Sen drog de vidare till gud vet vart.
(010716)
.
