010425 (IPS) – Filippinerna tog ett djärvt steg i kampen mot korruption på onsdagen när man grep den avsatte presidenten Joseph Estrada för misstankar om ekonomisk plundring. Det är en brottsrubricering som inte medger frigivande mot borgen och dödsstraff ingår i straffskalan.
Några tusen av Estradas anhängare försökte stoppa polisen från att gripa honom genom att barrikadera en del av en förort till Manilla, vilket resulterade i bråk med kravallpolisen.
Estrada lämnade så småningom sitt hus och sattes i en svart skåpbil som tog honom, hans familj och tre av hans advokater till polishögkvarteret norr om huvudstaden.
– Rättvisans kvarnar har börjat mala, lät president Gloria Macapagal-Arroyo hälsa genom sin talesman Rigoberto Tiglao.
– Detta saknar motstycke i Filippinernas historia och bevisar att rättssamhället fungerar.
Tre månader efter att ha tvingats bort från makten av ett “folkligt uppror” blev Estrada den förste presidenten i Filippinernas historia som greps och hölls inspärrad.
Precis som hos en vanlig kriminell togs foton och fingeravtryck.
Gripandet kom sedan en antikorruptionsdomstol hävdat att det fanns goda skäl att anklaga Estrada för ekonomisk plundring.
Enligt anklagelserna har Estrada utnyttjat sin position för att samla på sig mer än motsvarande 800 miljoner kronor genom olika typer av kriminella handlingar.
Detta baseras på avslöjanden från Estradas tidigare vän, provinsguvernören Luis Singson, om att Estrada dragit in mer än 120 miljoner kronor i mutor från bland annat olagliga spelsyndikat.
Estrada, som tidigare var skådespelare, har vid upprepade tillfällen nekat till brott och istället anklagat regeringen för att ha fabricerat anklagelserna.
Estradas advokater har tidigare begärt att han skulle ges immunitet, men detta har prompt avfärdats av Högsta domstolen.
Journalisten Paulynn Sicam, redaktör för Internettidningen CyberDyaryo, menar att gripandet av Estrada “markerar lagens triumf”.
– Det är inte det vanliga tillvägagångssättet i detta land att höga politiker ställs inför rätta. Det krävdes en plundringsbenägen president för att detta skulle kunna ske, säger hon.
Sicam menar att Filippinerna lärde sig en läxa när de misslyckades med att fånga in diktatorn Ferdinand Marcos 1986. Marcos familj och deras närstående har anklagats för att ha förskingrat mångmiljardbelopp under sina 20 år vid makten.
Tidigare har det funnits tveksamheter kring om ett verkligt gripande av Estrada skulle ske eftersom det förekommit hot om massiva oroligheter från hans anhängare, vilka mestadels består av fattiga människor.
En del av Estradas anhängare har till och med hävdat att det funnits risk för inbördeskrig. Något som regeringen kraftfullt förnekat.
– Det är ingen risk. De flesta filippiner är nu redo att konfrontera den korruption som så länge plågat landet, säger en politiker.
Estrada har beskrivit gripandet av honom som en politisk handling.
– Jag är fortfarande den valde presidenten, vilken står över Högsta domstolen, sa han till en tv-reporter.
Högsta domstolen deklarerade att presidentposten stod tom sedan militären och större delen av Estradas egen administration dragit bort sitt stöd för honom i samband med den “folkliga revolten” i slutet av januari.
Den dåvarande vicepresidenten Gloria Arroyo tog istället över presidentposten. Detta har kritiserats av vissa västerländska observatörer som menar att hennes regering inte är legitim.
Gripandet av Estrada följdes av miljoner filippiner som satt bänkade framför radio- och tv-apparaterna.
(010425)
.
