010410 (IPS) – Bara Danmark, Finland, Norge och Sverige gör tillräckligt bra ifrån sig när det gäller livslångt lärande, enligt en ny rapport från de industrialiserade ländernas samarbetsorganisation OECD.
Rapporten sammanfattar de framsteg som de rika länderna har gjort när det gäller att utrusta elever med färdigheter som de behöver i sitt yrkesliv.
OECD har identifierat livslångt lärande som ett prioriterat område för organisationen, och den 2-4 april möttes OECD-ländernas utbildningsministrar i Paris för att diskutera frågan.
“Många bitar i det livslånga lärandets pussel finns redan på plats i flera OECD-länder, men det finns inget land som ännu har lagt alla bitar och gjort färdigt hela pusslet”, står det i OECD:s rapport.
Bara de nordiska länderna är i närheten av målen. Och det är kanske ingen tillfällighet – Sverige, Norge, Danmark och Finland finns också bland de OECD-länder som använder mest pengar till utbildning.
De offentliga utgifterna för utbildningsinstitutioner var i genomsnitt 6,6 procent av BNP i de nordiska länderna 1997. Det är 1,5 procentenheter mer än genomsnittet för andra länder. “De använder mer, och får mer tillbaka”, menar OECD.
“Alla de nordiska länderna visar goda resultat när det gäller skolans kvalité, högre utbildning och deltagande i fortbildning och vuxenutbildning”, enligt rapporten.
De nordiska länderna har också lyckats väl med att få in datorn i klassrummen, med en dator per 4-9 elever på gymnasieskolan, vilket kan jämföras med Tyskland och Frankrike, där man bara har en dator per 40 elever.
Dessutom har samarbetet med världsledande IT- och telekomföretag som Nokia och Sonera i Finland och Ericsson i Sverige gjort att de avancerade IT-utbildningarna i de här länderna har blivit attraktiva även för utländska studenter.
Det är i stark kontrast till andra europeiska länder som Tyskland, som fortfarande kämpar för att etablera passande IT-utbildningar.
Enligt universiteten i Sverige, Danmark och Finland har antalet internationella studenter ökat dramatiskt under de fem senaste åren. På en del universitet har antalet nästan dubblerats. Att utbilda och hålla kvar utländska studenter kan bli nyckeln till ett starkt kunskapssamhälle, särskilt som alla europeiska länder upplever en brist på utbildade IT-arbetare.
I Europa har många politiker som sysslar med utbildning chockats av den stora andelen av befolkningen som är “funktionella analfabeter”. I en del länder går så många som hälften av alla unga ut skolan med dåliga baskunskaper.
De har svårigheter med komplexa texter, och de klarar inte av att förstå och använda information i broschyrer, på kartor, i tågtidtabeller eller i instruktionsböcker. Andelen av den vuxna befolkningen som saknar dessa grundläggande kunskaper är så hög som 60 procent i USA, och runt 33 procent i Storbritannien. I Finland och Danmark ligger siffran på runt 10 procent, medan Sverige och Norge ligger på runt 20 procent – även det klart under det europeiska genomsnittet.
– Man måste se de nordiska ländernas framgångar i ett historiskt perspektiv, säger Jarl Bengtsson, som leder OECD:s center för forskning om utbildning. Han var tidigare professor i ämnet vid Göteborgs universitet.
– Det här är inte något som de här länderna har börjat med under de senaste fem eller tio eller femton senaste åren. Det finns en tradition av utbildning för vuxna som är ett århundrade gammal.
Det innebär att de som går ut skolan utan formella kvalifikationer kan ta igen det på olika sätt, från vuxenutbildningar som Komvux till mer informella studiecirklar.
På det sättet skiljer sig Norden från andra europeiska länder. I Tyskland har man har en högt aktad kultur av yrkesutbildning och mycket samarbete mellan fackföreningar och arbetsgivare för att utveckla utbildningar för unga. Men den kulturen innefattar inte utbildning för vuxna. Det blir ett problem när gamla industriella färdigheter i hög takt blir omoderna, och möjligheterna att omskolas på sitt jobb är små.
(010410)
.
