010312 (IPS) – Den indiska läkemedelsindustri har länge retat de internationella läkemedelsjättarna med sina billiga piratkopierade mediciner. Och den kan fortsätta göra det, för tillverkningen är helt laglig. Åtminstone fram till år 2005, då Indien måste anpassa sig till Världshandelsorganisationen WTO
Nyligen erbjöd ett indiskt läkemedelsföretag billiga aidsmediciner till fattiga länder som inte har råd med de skyhöga priser som västvärldens läkemedelsföretag kräver. Det erbjudandet sägs vara ännu ett bevis för styrkan i Indiens 31 år gamla patenträttsregler.
Reglerna tar endast upp tillverkningsprocesser, och inte produkterna i sig själva. Det ger lokala företag möjligheten att tillverka mediciner som endast obetydligt skiljer sig från originalen.
De lokala varianterna av medicinerna kallas generiska. Men läkemedelsjättarna i väst kallar dem piratkopierade. Enligt en studie från PhRMA, en organisation som representerar läkemedelsföretag i USA, förlorar de amerikanska läkemedelsföretagen ungefär 600 miljoner kronor varje år på 20 mediciner som tillverkas på det sättet i Indien.
Men än så länge är det inte olagligt i Indien att tillverka “piratkopierade” mediciner. Men det kommer att bli det – om fyra år, då Indien måste anpassa sig till WTO:s patenträttsregler.
– De nuvarande lagarna ger miljontals fattiga människor i landet möjlighet att köpa och använda mediciner, som kan bli alltför dyra för dem efter 2005, säger Javed Chowdhury, Indiens hälsovårdsminister.
Indiens patentlagar för läkemedel trädde i kraft 1970. Syftet med lagarna var att landet skulle bli självförsörjande vad gäller läkemedel, och de backades upp av strikt statlig kontroll av läkemedelspriser.
Den privata indiska läkemedelsindustrin har växt snabbt sedan dess. Enligt statliga beräkningar arbetar mer än en halv miljon människor inom industrin, som producerar världens billigaste mediciner.
Indiens skicklighet i att producera generiska läkemedel blev tydlig tidigare i år, när det Mumbai-baserade företaget Cipla erbjöd sig att sälja en trippelkombination av mediciner mot aids för en bråkdel av det pris som multinationella läkemedelsjättar tar.
Med stöd från organisationen Läkare utan gränser erbjuder Cipla en ettårig behandling för 350 amerikanska dollar, att jämföra med de 15 000 dollar som samma behandling kostar när de västerländska läkemedelsföretagen säljer den.
I den globala debatten som följde efter Ciplas erbjudande försvarade WTO-ordföranden Mike Moore patenträttssystemet. “Om det inte vore för ett patentsystem som belönar företag som riskerar miljontals dollar på forskning, skulle det inte existera några aidsmediciner”, skrev Moore i dagstidningen International Herald Tribune.
För att belöna forskning är patent skyddade i 20 år, enligt WTO:s globala patenträttsregler.
Men indiska hälsovårdsaktivister menar att WTO-reglerna kan betyda att många livsviktiga mediciner blir alltför dyra för att vanliga människor i landet ska ha råd med dem.
Företag som Cipla har sagt att de kommer att fortsätta tillverka billigare generiska livsmedel fram till år 2005.
Och de indiska läkemedelsföretagen tror att de då ska vara redo att konkurrera med de multinationella läkemedelsföretagen.
Samtidigt har Ciplas erbjudande om billiga aidsmediciner redan bidragit till att sänka priserna.
Den amerikanska läkemedelstillverkaren Merck tillkännagav under den första veckan i mars att man skulle sänka priserna kraftigt på två aidsmediciner för fattiga länder. Företaget sa samtidigt att man inte skulle sträva efter att göra någon vinst på försäljningen av dessa mediciner.
Enligt ett uttalande från Merck berodde det delvis på den ökande konkurrensen från indiska läkemedelsproducenter.
(010312)
.
