010202 (IPS) – När den 19-årige Noam Kuzar förstod att hans bataljon var på väg till Västbanken för vakthållning vägrade han kliva på bussen. Ett val som kostade honom 28 dagar i militärfängelse.
Sedan det palestinska upproret började för fyra månader sedan har en liten, men betydelsefull, andel israeliska soldater vägrat att tjänstgöra på Västbanken och i Gaza av samvetsskäl.
– I hela mitt liv har jag varit motståndare till att den israeliska armén agerar i ockuperat område. Jag anser att det är fel, säger Noam Kuzar.
Motståndet från en grupp vanliga soldater som Kuzar, och ett antal reserver, reflekterar en förändring i hur en del israeler ser på arméns roll. Traditionellt har den varit en av Israels hörnstenar.
De ockuperade områdena, Västbanken och Gaza-remsan, intogs av Israel under det arabisk-israeliska kriget 1967. Tidigare hade Gaza-remsan stått under Egyptens kontroll, och Västbanken under Jordaniens.
Mer än trettio år senare pågår ockupationen fortfarande, även om vissa områden nu är självständiga under palestinsk administration.
Kuzars vägran att tjänstgöra i Västbanken gjorde flera av hans överordnade upprörda. Genom att vägra, sa dom, lämnade han istället över sitt ansvar och risken att bli dödad till sina kamrater.
Kuzar menar att han absolut inte vill att någon ska dödas, men att han heller inte tänker delta i något som han starkt motsätter sig.
– Jag vägrar att tjänstgöra på Västbanken och Gaza-remsan eftersom dessa områden inte tillhör vårt land. Jag vill inte försätta mig i en situation där jag måste skjuta på samma människor som Israel förtrycker, säger Kuzar.
Kuzar får stöd i sitt beslut av sina föräldrar. Hans pappa var en av de första soldaterna som vägrade tjänstgöra i Libanonkriget 1982-1985.
Det var Israels 25-åriga konflikt med Libanon, som avslutades i maj förra året, som var vändpunkten när det gäller kritiken mot den israeliska armén.
Ishai Menuchin, 42, medlem i den vänsterorienterade organisationen Yesh Gvul, “Det finns en gräns” på hebreiska, säger att fler än 3 000 israeliska soldater protesterade mot konflikten, och att runt 170 fängslades under åren 1978 till 1985.
Menuchin arbetar med att ge stöd till soldater som vägrar tjänstgöra i de ockuperade områdena. Varje fredag har han spridit flygblad på Jerusalems busscentral. Där samlas soldaterna för att åka hem på helgerna.
På flygbladen uppmanas de unga soldaterna att ifrågasätta om de verkligen vill tjänstgöra på Västbanken och i Gaza; “Hej soldat, vart är du på väg? För att tjänstgöra i de ockuperade områdena? Kanske för att skydda bosättare?” står det på de flygblad han delar ut.
Menuchin har fått olika reaktioner på sina flygblad. En del soldater visar intresse, medan andra reagerat aggressivt.
Liksom de flesta som vägrar tjänstgöra i de ockuperade områdena, accepterar Menuchin att tillhöra den israeliska armén de trettio dagar om året som gäller reserverna. Men han vägrar tjänstgöra på Västbanken och i Gaza.
– Ockupationen är omoralisk. Det sägs att vi lever i ett demokratiskt samhälle, men demokratiska samhällen kan inte delta i en ockupation, säger Menuchin.
Nästan 400 människor har dödats sedan det palestinska upproret startade i september, och allt fler israeliska soldater ifrågasätter nu öppet det de förväntas göra under sin tid i armén, enligt Menuchin.
Under det pågående upproret har hittills, enligt den israeliska armén, åtta soldater fängslats för sin vägran att tjänstgöra i de ockuperade områdena.
Längden på fängelsestraffen varierar. Men sedan de israeliska medierna börjat intressera sig för frågan, har trycket på den israeliska armén att hitta andra lösningar än fängelse för vägrande soldater ökat.
(010202)
.
