001214 (IPS) – Internationella biståndsgivare gav på tisdagen de stridande parterna i konflikten i Burundi en stor morot. 4,4 miljarder kronor utlovas i stöd nästa år och minst lika mycket år 2002 om fredsförhandlingarna fortsätter att gå framåt.
Det är ungefär dubbelt så mycket stöd som det krigsdrabbade landet har fått totalt sedan inbördeskriget bröt ut 1993. Det är till och med mer än vad konfliktens medlare Nelson Mandela vågat hoppas på.
– Detta möte är ett klart framsteg i fredssträvandena i Burundi, sa Mandela efter det två dagar långa mötet mellan biståndsgivare i Paris.
37 länder, däribland merparten av EU-länderna, USA, Kanada och Sydafrika, internationella organisationer och institutioner deltog vid mötet.
Biståndet ska riktas mot de skriade humanitära behoven i landet, men stöd ska även ges till återuppbyggnad och långsiktiga utvecklingsprojekt som ska hjälpa Burundis cirka 6 miljoner invånare, tillkännagav Världsbankens Europakontor. En kommitté ska bildas som ska se till att medlen distribueras och utnyttjas riktigt.
Före 1993 mottog Burundi knappt 3 miljarder kronor per år i bistånd, men de senaste sju åren, när kriget har pågått utan någon fred i sikte, har biståndet rasat till omkring 300 miljoner kronor per år.
Inbördeskriget i Burundi utbröt 1993, strax efter att landet valt sin förste demokratiske president, Melchior Ndandaye, som var hutu. Tutsisoldater mördade den nye presidenten och hans närmaste statsråd, vilket ledde till ett extremt våldsamt krig, där flera massakrer begicks på båda sidor. Kaos härjade tills den nuvarande presidenten, tutsiern Pierre Buyoya, tog makten i en militärkupp 1996. Efter det har hutugrupper stridit mot den tutsiledda regimen, som de anklagar för rasdiskriminering.
Mellan 100 000 och 200 000 människor har dödats i kriget.
Hutufolket utgör omkring 85 procent av invånarna i Burundi.
Sydafrikas före detta presidiet Nelson Mandela tog över som fredsmäklare för Burundi för omkring ett år sedan.
Fredsprocessen tog ett steg framåt i augusti då företrädare för den burundiska regeringen och representanter för 19 politiska partier samlades och skrev under ett fredsfördrag. Avtalet har dock ännu inte trätt i kraft. Två av de större hutugrupperna har vägrat delta i förhandlingarna och striderna fortsätter. Burundiska flyktingar fortsätter att fly i tusental till flyktingläger i Tanzania.
– Vi måste stå emot frestelsen att vänta med bistånd tills alla frågor lösts, säger Behanu Dinka, FN:s generalsekreterares representant i området runt de stora sjöarna.
– Burundierna behöver omvärldens stöd och generositet mer än någonsin. Efter så många år av krig och lidande är behoven skriande, säger Zephirin Diabre på UNDP.
De internationella biståndgivarna gav parterna i konflikter ännu en morot genom att erbjuda stöd till program för avväpning och demobilisering av trupper.
Andrew Bonwick, talesman för den brittiska biståndsorganisationen Oxfam, säger att biståndet kommer att påskynda fredsprocessen men att “många vanliga människor i Burundi inte ens vet om att det pågår en fredprocess. Det enda de vet är att de saknar mat och vatten och ett hus att bo i. Vi måste se till att det humanitära biståndet – som räddar liv – fortsättar att vara av högsta prioritet”.
(001213)
.
