Fredsavtalet mellan Eritrea och Etiopien hälsas med lättnad av grannstaterna grannstaterna

001215 (IPS) – Det fredavtal som Eritrea och Etiopien undertecknande tidigare i veckan ses som ett viktigt steg mot fred och stabilitet av övriga länder i regionen. Etiopien och Eritrea är dock fortfarande inte eniga om den gränsdragning, som var upprinnelse till konflikten.

FN:s generalsekreterare Kofi Annan beskrev avtalet som “en seger för förnuftet, för diplomatin och ett erkännande av att varken dessa länder – eller resten av kontinenten – har råd med ännu ett årtionde, ännu ett år, eller ännu en dag, av krig”.

Sudans president, Omar Al Bashir, välkomnade fredsavtalet och sa att det “speglade de båda ländernas – och hela Afrikas – hopp om framtiden”.

Al Bashir är ordförande för den regionala fredsorganisationen IGAD där Kenya, Sudan, Etiopien, Eritrea, Somalia, Djibouti och Uganda ingår.

Fredsavtalet är en lättnad för grannländerna eftersom regionen blir stabilare och kapprustningen i området minskar.

Kriget mellan Eritrea och Etiopien inleddes i maj 1998. Det man stridit om är en 100 mil lång gräns mellan de båda länderna. Kriget har hittills kostat omkrig 100 000 människor livet.

Etiopien förklarade sig som segrare av kriget i maj i år, då landets trupper tvingade Eritrea att retirera från områden de hävdar sin rätt till. Många parter har varit inblandade i att försöka lösa konflikten; FN, Afrikanska enhetsorganisationen, OAU, EU och USA.

FN uppmanar nu det internationella samfundet att engagera sig i utvecklingen i de båda länderna för att se till att freden blir varaktig.

FN:s säkerhetsråd har redan beslutat att 1800 soldater och militära observatörer ska skickas till den före detta krigszonen för att övervaka att avtalet följs. Antalet fredsövervakare ska senare utökas till över 4000, från omkring 30 olika länder.

Jordanska, kanadensiska, nederländska, kenyanska och indiska trupper ska placeras ut i det omdiskuterade området. FN:s styrka i Etiopien och Eritrea UNMEE har redan civilanställda och militära observatörer på plats.

I båda staterna staterna finns stora humanitära problem som de genast måste ta i tu med, enligt FN. I Eritrea lever fortfarande över 200 000 internflyktingar i läger, och omkring 100 000 är utspridda över landet.

I Etiopien är omkring 15 procent av befolkningen i behov av nödhjälp efter den svåra torka som drabbat landet och omkring 350 000 internflyktingar går en osäker framtid till mötes.

(001215)

Judith Achieng'

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *