001017 (IPS) – Från och med nu ska både moderns och faderns namn stå på bangladeshiska barns födelse- och utbildningsbevis. Beslutet är en seger för landets kvinnor.
Det kommer framförallt att få praktisk betydelse för landets ensamstående mödrar, som tidigare har varit tvungna att uppge sin frånskilde makes namn, exempelvis när barnen ska registreras i skolan.
– Detta kommer att förbättra kvinnans status i det bangladeshiska samhället, som styrs av ett patriarkaliskt system, säger lärarinnan Laila Sarkar.
Konservativa islamiska grupper är dock kritiska till beslutet, som de anser kommer att underminera äktenskapet som institution.
En av de som drabbats av den gamla lagstiftningen är Nazma Ali. Hennes man tog ut skilsmässa några år efter deras äktenskap och gifte om sig med en annan kvinna. När Nazma skulle skriva in sin son i skolan fick hon inte använda sitt namn, utan var tvungen att uppge namnet på den man som skilt sig från henne. Nazma heter egentligen något annat.
Det finns tusentals kvinnor i samma situation i landet. 200 000 skilsmässor ingås varje år i Bangladesh. Det är lätt för män att ta ut skilsmässa och de vanligaste skälen de uppger är att kvinnan inte fört med sig en tillräckligt stor hemgift eller att hon inte fött någon son.
Familjelagstiftningen i Bangladesh är fortfarande baserad på den islamiska lagen – sharia. Exempelvis är det mycket svårare för en kvinna att skilja sig och döttrar ärver bara hälften så mycket som söner efter sina fäder.
Diskrimineringen av kvinnor börjar redan vid födseln. I fattiga familjer ses flickor ofta som en börda vilket märks bland annat genom att de får sämre mat än sina bröder. Enligt FN:s befolkningsfond är dödligheten bland flickor mellan ett och fyra år nästan dubbelt så hög som bland pojkar i samma åldersgrupp.
Särbehandlingen fortsätter på arbetsmarknaden. Outbildade män tjänar 30 procent mer än kvinnor i samma situation, enligt uppgifter från Bangladeshs statistikbyrå. Enligt UNDP tjänar kvinnorna ändå sämre – bara runt hälften av männens lön. Kvinnor utgör också mindre än tio procent av landets över en miljon statligt anställda.
För att jämna ut skillnaderna mellan könen beslutade regeringen förra året att fler kvinnor skulle beredas plats i arbetslivet och inom politiken. Strategin börjar nu ge små, men märkbara, resultat.
Namnbeslutet är det senaste i en rad “kvinnovänliga beslut”. Ett av de tidigare är att kvinnor gavs möjlighet att arbeta inom armén. Regeringen har även fått positiv kritik för att fler kvinnor nu är verksamma inom politiken.
(001016)
.
