000913 (IPS) – Missnöjet på den kinesiska landsbygden växer. Samtidigt sker en slags väckelse i Kina vilket kommunistpartiet försöker undertrycka. Partiet fruktar att religiositet ska bli en magnet för fattiga, frustrerade bönder.
Istället för att försöka förbättra böndernas situation slår regimen därför till mot de många inofficiella religiösa aktiviteter som drar till sig människors intresse. Genom att göra det avslöjar de sin rädsla för att religiösa ledare kan sprida en bonderevolt mot partiet.
I augusti gjorde 20 000 bönder uppror mot godtyckliga avgifter i Jiangxi. Bönderna är djupt skudtyngda och de protesterade för att vädra sin frustration och göra sina röster hörda. Protesterna blev våldsamma och våldet spred sig till fler kommuner.
Regimen i Peking åtalade då 85 medlemmar i en kristen sekt i grannprovinsen Henan. De ville hindra att kyrkorna slog sig samman med de arga bönderna. De åtalade tillhörde Feng Cheng- kyrkan, enligt en människorättsgrupp i Hongkong.
Åtalet var möjligt under den anti-sekt lag som antogs i landet förra året, som en del i regimens försök att kväsa Falun Gong- rörelsen. Idag har redan tusentals kineser dömts enligt den lagen.
När lagen tillkännagavs i oktober förra året rapporterade den statliga nyhetsbyrån Xinhua att dess främsta mål var Falun Gong, vars omfattning och “skada för samhället” uppgavs sakna motstycke.
Då sa regimen att lagen inte skulle användas mot de samfund som i Kina kallas “huskyrkor”. Dessa är mindre kristna församlingar, både katolska och protestantiska, som verkar utanför de statligt sanktionerande kyrkorna. Miljoner kineser tillhör dessa mindre kristna sekter.
Men nu verkar vinden ha vänt och de inofficiella kyrkorna hotas.
– Först sa de (regeringen) att de inte hade något emot att människor samlades för att be hemma, säger en religiös, lärd Pekingbo som inte vill framträda med namn.
– Men nu verkar en bönestund som samlar fler än tre människor uppfattas som ett hot. Man kan bara vara säker om man ber ensam, säger han.
Det senaste året har staten brännmärkt 14 kristna sekter som “onda kulter” och gripit flera religiösa ledare. Den senaste räden mot huskyrkorna gjordes i provinsen Henan, som är en stor jordbruksprovins där, precis som på många andra håll, ekonomin har kollapsat och folkets tro på kommunismen minskat, vilket har fått dem att söka efter andliga värden.
Ledarna inom kommunistpartiet är väl medvetna om den roll som hemliga religiösa sekter spelade när den förra kinesiska dynastin föll 1911. Hemliga sällskap spelade viktiga roller både vid Taipingupproret (1850-64) och Boxarupproret (1900-01) – två hårda slag mot Qing-dynastin, vilka förebådade kejsardömets fall.
De statligt styrda kinesiska medierna informerar sällan om situationen för landets cirka 900 miljoner bönder. Men förra veckan bröts tystnaden då en tidning i Guangzhou publicerade ett brev som skickats från en lokal politisk ledare till Kinas regering i mars i år.
''Jag skriver till er med tårar i ögonen”, skriver Li Changping, en 37-årig partisekreterare i kommunen Qipan i provinsen Hubei, sydväst om Peking.
“Jag vill berätta att bönderna lider mycket nu för tiden, landsbygden är mycket fattig och själva jordbruket håller på att kollapsa”.
Sedan fortsätter han att beskriva böndernas situation i Qipan, en kommun med cirka 40 000 invånare. Varje bonde måste betala 235 kronor i avgift per hektar land och år. Därtill kommer en mängd andra avgifter och för en familj slutar notan inte sällan på tusentals kronor. Många av böndernas nettoinkomster överstiger inte 1 200 kronor per år, och därför tvingas de skuldsätta sig.
Partisekreteraren skriver att 80 procent av bönderna i hans kommun är skuldsatta. 1995 hade hela 85 procent av bönderna sparade pengar, nu förlorar 85 procent av dem pengar varje månad.
Den lokale partiledaren säger dock att kommunen måste ta ut höga avgifter eftersom kommunen också går back.
Kinas centrala regering har i över ett år lovat skattelättnader för landsbygden, men hittills har alla åtgärder de facto lett till höjda skatter beroende på att de lokala myndigheterna har tagit ur mer avgifter av bönderna.
''Böndernas börda blir tyngre för varje år, det kollektiva underskottet i byarna ökar och underskottet i kommunerna likaså,”, skriver Li.
Därför lämnar bönderna nu landsorten. Omkring 25 000 av Qipans ursprungliga 40 000 invånare har redan lämnat sin jord, enligt Lis brev. På andra platser tar bönderna till våld i sin desperation, så som i Fengcheng i provinsen Jiangxi.
''Detta är ett problem vi inte har råd att ignorera längre”, skrev journalisten Wang Yuzhao i China Economic Times förra veckan. “Vi måsta ändra inställning till bönderna”, skriver han.
Wang påminner i sin artikel om att det var genom bönderna som kommunistpartiet tog makten för 50 år sedan. Det var också på landsbygden som Kinas marknadsrefomer inleddes för 20 år sedan.
(000913)
.
