000905 (IPS) – I juli genomlider de kinesiska elevernaproven som ska avgöra om de är lämpliga för högre studier.Kraven är höga, bara fem procent av de elever som försökerklarar proven till universitetet.
Antagningsmånaden är en period av anspänning för i princip hela samhället. På grund av ettbarnspolitiken satsar de flesta familjer på det enda barn de har. Barnet ska förverkliga allt föräldrarna inte gjort. De som växte upp under kulturrevolutionen (1966-1976) fick själva en mycket bristfällig utbildning.
En plats på ett universitet i Kina är biljetten till ett bra liv. De som inte kommer in hamnar i den enorma gruppen av arbetssökande i ett land som har 1,2 miljarder invånare och hög arbetslöshet.
– Vi har just avslutat en stor undersökning som visar att människor under 18 och yngre utgör 69 procent av de nya arbetarna på den kinesiska arbetsmarknaden, jämfört med 10 procent i vissa framstående länder i Sydöstasien, som Japan. Därför är högre utbildning en mycket stor sak i Kina, säger Xiong Yizhi, forskare vid Qinghua-universitet.
Bara fem av 100 kinesiska elever klarar ansökningsprovet till universitetet, vilket kan jämföras med att över hälften av gymnasieelverna fortsätter med högre utbildning i många i-länder.
– Den tredje provdagen var jag så trött att jag bara önskade att det var över, säger eleven Xiao Zhou i Peking.
– Jag misslyckades med matten och engelskan och klarade inte de poäng som krävdes för de skolor jag sökt. Allt är över nu men jag tycker väldigt synd om mina föräldrar, säger han.
Utslagningen börjar tidigt. 10-åringar kämpar för att få bäst betyg i klassen. Kinesiska skolbarn har flest skoldagar i världen. 251 av årets 365 dagar ska de infinna sig på för lektioner, rapporterar magasinet China International Business.
Och efter skolan tvingar de flesta ivriga föräldrar sina barn att göra lä
r i tre timmar varje dag. Tidigare i år slog en 17-årig pojke ihjäl sin mamma eftersom hon tjatade så på honom om lä
rna. Dråpet startade en debatt om läxbördan i Kina och utbildningsdepartementet utfärdade ett cirkulär där skolorna ombads att minska antalet hemlä
r.
Men om inte antalet universitetsplatser ökar så kommer konkurrensen och pressen att fortsätta, menar lärare och studenter.
– Faktum är att vi inte lär våra barn för livet utan för att få bäst resultat på provet, säger professor Pei Dina, chef på institutet för pedagogikforskning vid Beijing Normal University.
För tre år sedan inleddes reformer av utbildningssystemet i Kina – både av antagningen och själva pedagogiken. Meningen är att eleverna också ska lära sig att använda den kunskap de förvärvat.
Men enligt professor Pei går förändringarna mycket långsamt.
– Vad vi har lyckats med hittills är – i bästa fall – att få lärarna att förstå att det är nödvändigt med reformer, säger professor Pei.
För tio år sedan lovade de styrande i Kina att dubblera andelen av BNP som satsas på utbildning till fyra procent. Men även fyra procent är lågt jämfört med de flesta u-länder.
Men i en rapport som Kina lade fram vid en regional utbildningskonferens i Bangkok i januari erkände man att satsningarna på utbildning i verkligheten hade uteblivit och att andelen minskat – från 2,8 procent till 2,55 procent av BNP.
Den hårda konkurrensen om universitetsplatserna har lett till att många studenter blir stressade och deprimerade. När Pekings första depressionsmottagning öppnade i maj förvånades läkarna över att de flesta av patienterna var barn och ungdomar. Mer än hälften av de patienter som togs emot under den första månaden var under 16 år.
(000905)
.
