000605 (IPS) – Palestinier på Västbanken firar fortfarande den israeliska reträtten ur Libanon. Många anser att det var Hizbollahs förtjänst, vilket de militanta palestinska ledarna vill dra nytta av. Men många vanliga palestinier i de ockuperade områderna hoppas på en snabb fredlig lösning.
Marwan Barghuti, viktig beslutsfattare inom PLO:s Fatah-sektion, säger att det israeliska uttåget ur Libanon har skapat ett folkligt stöd för hårdare palestinska konfrontationer med Israel.
Arafat gav för två veckor sedan stöd till demonstrationer som organiserades av Fatah för frisläppandet av palestinska fångar. Demonstrationen urartade och slutade med att palestinska soldater sköt mot israelisk polis som utsattes för stenkastning av demonstranterna. Sex palestinier dog och hundratals sårades tillsammans med 15 medlemmar av den israeliska säkerhetstjänsten.
– Självklart kommer det israeliska tillbakadragandet att uppmuntra till fler demonstrationer, säger Barghuti, som var en av dem som organiserade den våldsamma protestaktionen.
Kunderna i en livsmedelsaffär i flyktinglägret Aida ler belåtet åt tv-bilderna som visar hur israeliska fordon tas över av Hizbollah i Libanon. Men samtidigt är frustrationen stor i lägret.
Det palestinska självstyret har för många här varit en besvikelse. Israeliska trupper kontrollerar fortfarande de viktigaste vägarna. Många palestinier som fängslades före fredsöverenskommelsen sitter fortfarande i israeliska fängelser. Ekonomin försämras och få eller inga framsteg görs i förhandlingarna mellan parterna.
Stabschefen för den israeliska armén, Shaul Mofaz, varnar palestinierna för att jämföra situationen i Judea och Samaria på Västbanken med det israeliska beslutet att dra sig ur Libanon.
Den islamistiska palestinska rörelsen Hamas, som är motståndare till fredsförhandlingarna med Israel, anser att det de kallar “Hizbollahs seger” utgör ett gott exempel för palestinierna.
– Det libanesiska exemplet är mycket imponerande, det visar att utan motstånd kommer palestinierna inte att nå några mål, säger Hamas ledare Mahmoud Zahar.
Men i flyktinglägret Aida, som kom till under kriget mellan Israel och arabstaterna 1949, anser de flesta att Hizbollahs väpnade kamp inte är något att efterfölja.
– Det finns ingen chans att idag vinna en sådan kamp, säger en byggnadsarbetare i Aida.
Den överväldigande israeliska militära närvaron, invånarnas ekonomiska beroende av Israel, brist på stöd från omvärlden och kanske framför allt att det nu finns ett palestinskt självstyre som söker fredliga lösningar utesluter en väpnad kamp, enligt invånarna.
– Jag jobbar inne i Israel och om jag ställer till med några problem förlorar jag mitt arbetstillstånd, säger en annan byggnadsarbetare.
– För oss innebär den israeliska reträtten ingen förändring. Förhandlingarna och förseningarna kommer att fortsätta. Det finns inget annat alternativ, säger en slaktare.
De närmaste veckorna kommer intensiva diplomatiska förhandlingar mellan Israel och de palestinska myndigheterna att föras.
Nabil Amr, minister i Arafats administration, säger att det israeliska tillbakadragandet från Libanon kommer att stärka palestiniernas krav på ett fullt genomfört israeliskt tillbakadragande från Västbanken, Gaza- remsan och östra Jerusalem – området som ockuperades under kriget 1967.
– Vi försöker tjäna på Israels reträtt från Libanon genom att arbeta på att få Israel att implementera FN:s resolutioner, säger Amr.
Amr syftar på FN:s säkerhetsråds resolutioner 242 och 338, som uppmanar Israel att dra sig tillbaka från alla områden som ockuperades 1967.
Det israeliska tillbakadragandet har skapat rädsla hos flera parter för att de palestinska flyktingarna i Libanon ska starta ett befrielsekrig mot Israel från Libanon, så som skedde på 60- och 70-talen.
Flyktingarna kräver rätten att återvända till sina hemtrakter. Men trots fattigdomen och frustrationen i flyktinglägren verkar den allmänna stämningen vara återhållsam.
– Idag har vi många möjliga vägar och den vi följer innebär fredliga demonstrationer vid gränsen, säger Abu Khaled Hosni, en av ledarna för den palestinska rörelsen PFLP.
De flesta palestinska grupper vill inte riskera sina förhållanden med de länder som tagit emot palestinska flyktingar, exempelvis Libanon, Syrien och Jordanien. Särskilt i Libanon har det politiska ledarskapet och allmänheten gjort klart att man inte accepterar väpnad palestinsk aktivitet vid gränsen.
(000605)
.
