000502 (IPS) – Den samlade ekonomiska tillväxten för världens 48 fattigaste länder har minskat, trots att de utländska investeringarna har ökat, enligt en ny FN-rapport. De flesta av de minst utvecklade länderna ligger i Afrika söder om Sahara.
Den verkliga tillväxttakten för BNP i de fattigaste länderna uppskattas till 3,7 procent 1998, vilket är en minskning jämfört med 1997. Det är den tredje minskningen i rad sedan tillväxten var som högst på 4,6 procent 1995.
Enligt den nya rapporten har direkta utländska investeringar i de 33 afrikanska länder som finns bland världens minst utvecklade ökat från 20 till 25 procent. Men investingarna är fortfarande få och koncentrerade till ett fåtal länder.
Den minskade tillväxten beror bland annat på lägre varupriser, svåra väderförhållanden, krig, HIV/aids-epedemin och sviterna efter Asienkrisen, enligt rapporten.
De flesta av de fattigaste länder i Afrika har dock övergått från ren kris till återhämtning, enligt FN, men den senaste tidens positiva tecken är för svaga, och kan därför inte ses som ett tecken på en varaktig förbättring för de fattiga.
Ländernas svårigheter att bibehålla ekonomisk tillväxt visar på strukturella brister som låg produktivitet, hög befolkningstillväxt, låg utbildningsstandard, dålig infrastruktur och svag teknisk utveckling.
Enligt FN lever 44 procent av alla afrikaner och 51 procent av de i Afrika söder om Sahara i “absolut fattigdom”.
För att uppnå FN:s mål om en halvering av fattigdomen före år 2015 krävs fyra procent färre fattiga varje år. Det skulle kräva en sjuprocentig tillväxt av BNP varje år i Afrika, enligt en rapport från den ekonomiska kommissionen för Afrika, ECA.
Stora skulder underminerar utvecklingsländernas, särskilt de allra fattigastes, möjligheter att investera i fysisk och social infrastruktur och utveckling.
Enligt FN:s rapport är det dock positivt att det finns “allt fler tecken på att majoriteten av de afrikanska länderna och världens fattigaste länder antagit en mer passande ekonomisk politik, som bidrar till att minska makroekonomiska obalanser och skapa en bättre miljö för privata investeringar”.
Men samtidigt har gruppen riktigt fattiga länder ökat – från 25 länder 1971 till 48 stycken idag.
(000502)
.
