000229 (IPS) – Hon är internationellt känd som skådespelerska, manusförfattare, skönhetsdrottning, sångerskaoch medborgarrättskämpe. Men hon är också en berömd Jali,något som i Afrika ger henne stort inflytande. Nu använder hon sinmakt mot det samtida slaveriet.
– Jag var inte Afrikas vackraste kvinna, inte heller den intelligentaste. Mina föräldrar gav mig chansen att bli något större än så, säger den maliska filmens grand old lady, Fifi Dalla Kouyate.
En Jali är mycket mer än en underhållare. Det kan vara högt respekterade rådgivare till afrikanska kungar och presidenter. De har ansvaret för en stams muntliga historieberättande, och därmed ansvar för gruppens historia och kollektiva minnen. Historierna sjungs fram. Jalis är också politiker, lärare, rådgivare, journalister, advokater och domare i ett traditionellt maliskt samhälle.
Som en modern Jali på 2000-talet är Fifi Dalla Kouyate, 47, både artist och förespråkare för kvinnors rätt i Afrika och på andra håll i världen. Hon delar sin tid mellan Paris och New York.
Med sin arbetsgrupp i Paris arbetar hon nära med den londonbaserade organisationen Anti-Slavery International mot “modernt” slaveri. Detta innebär att unga flickor/kvinnor från Västafrika sänds till Europa för att arbeta utan lön som hembiträden i privata familjer. Där utsätts de ofta för grova övergrepp i olika former.
I New York, där hon delvis lever sedan två år tillbaka, delar Fifi Della Kouyate sin tid mellan att lansera nya afrikanska artister i USA, och erbjuda andligt och praktiskt stöd till maliska flyktingar i staden.
– Människor har förtroende för mig för att jag är Jali, men det är ändå svårt. Vissa av kvinnorna kommer från små byar direkt till en världsstad, och de är väldigt rädda och svåra att prata med, säger hon.
Fifi Della Kouyate är en unik blandning av två kulturer – den moderna kosmopolitiska och den traditionella afrikanska. Båda känner hon stor respekt för.
Hennes far, Racine Kouyate, var en känd liberal, parisutbildad läkare, som drev ett sjukhus på den maliska landsbygden. Han var noga med att hans dotter skulle få en bra utbildning, och vägrade dessutom låta omskära henne.
Hennes mor, Fatoumetou Cisse, tillhörde Malis nomadiska folk turegerna. Hon var ortodox muslim. Hela moderns familj massakrerades i kriget mellan turegerna och den maliska militärregimen.
– Jag växte upp i två olika kulturer, och det var mycket svårt, säger Fifi Dalla Kouyate.
Hon syftar på den franska och den turegiska. Dessutom studerade hon två år i Moskva.
– Min utbildning gjorde att jag var olik de andra barnen, säger hon.
Hennes liv har knappast varit en dans på rosor. Hon tvingades gifta sig som 16-åring med en brutal man. När hon flydde undan maken betraktades hon som paria av byn, men tvingade trots det till sig en skilsmässa fyra år senare. Det andra äktenskapet blev inte bättre. Hon har djupa ärr på armarna efter misshandeln från sin andra make. Det var också ett arrangerat äktenskap och mannen var över 20 år äldre än hon, och hade ytterligare två fruar.
Hon blir djupt upprörd när hon berättar att unga flickor än i dag ofta går samma öde till mötes i Mali.
(000229)
.
