000131 (IPS) – Den sjunde februari väljer kroaterna ny president. Kampen står mellan Stipe Mesic som hoppade av förra regeringen och Drazen Budisa, som leder det socialiberala partet. Kandidaten för partiet HDZ, som besegrades i parlamentsvalet tidigare i januari, är chanslös.
Valet på måndag är den andra omgången av presidentvalet sedan den första inte gav någon klar segrare. I första valomgången fick Mesic 41,64 procent av rösterna, Budisa 28 procent och det nationalistiska partiet HDZ:s kandidat, den bortgångne presidenten Franjo Tudjmans före detta utrikesminister Granic, fick 21,69 procent, enligt valkommissionen. 64,27 procent av kroaterna röstade i presidentvalet medan 76 procent röstade i parlamentsvalet.
– Folk är trötta på val, det finns tecken på rösttrötthet, säger valkommisionens ordförande Marijan Ramuscak, som tillägger att vädret är dåligt och många har fått influensa.
Men det avskräcker inte presidentkandidaterna.
– Vi går in i en ny fas i den kroatiska demokratin, som har mognat, sa Mesic när parlamentsvalet avgjorts.
– Detta är slutet på den katastrof som heter HDZ, som haft monopol i Kroatien i tio år, säger han vidare och poängterar att om han väljs kommer han att göra upp med det förflutna och Tudjman-eran.
HDZ och president Franjo Tudjman ledde Kroatien till självständighet från före detta Jugoslavien. I tio år har de auktoritärt styrt landet. Kroatiens konstitution ger presidenten obegränsad makt, något som de partier som står bakom Mesic och Budisa har lovat att ändra.
– Alla presidentkandidaterna har sagt att de inte kommer att utnyttja all makt de får av konstitutionen, sa Vlatko Pavletic, som fungerat som interim president sedan Tudjmans avled i december till kroatisk TV i veckan.
Budisa är 51 år och kandiderar för det kroatiska socialliberala partiet HSLS och det socialdemokratiska partiet SPD. Han är optimistisk inför andra valomgången och hoppas kunna vinna röster av soffliggarna som valskolkade i första omgången.
Hans rival, 65-åringen Mesic, som gick segrande ur den första omgången tros ha vunnit många röster på sin karisma. Mesic var tidigare medlem i HDZ och var en gång landets premiärminister men han lämnade partiet på grund av president Tudjmans Bosnien-politik. Mesic var före detta Jugoslaviens siste president. Han hade makten mellan maj och oktober 1991 då landet redan börjat falla isär.
Medic kandiderar för HNS, Demokratiska folkpartiet, som är ett av de småpartier som samarbetar med ex-komunistiska SDP.
Budisa är en intellektuell gentleman från Zagreb. Han har publicerat fler än 40 studier om kroatisk historia och kultur. Han saknar sin rivals publika framtoning. Både Mesic och Budisa är gamla kroatiska nationalister. De förföljdes för sin nationalism i det förenade Jugoslavien som leddes av Tito och 1971 satt de båda i fängelse för sina nationalistiska idéer. Men de står båda långt från den intoleranta nationalism som karaktäriserat Tudjman och HDZ. “Om jag vinner kommer jag att vara president för alla invånare i Kroatien”, sa Mesic till den oberoende Belgradstidningen Vreme. Han lovade att alla serber skulle kunna återvända till Kroatien.
Tudjmans regim kritiserades av länderna i Europa för att de inte lät de omkring 200 000 etniska serber som flydde från Krajina-regionen 1995 återvända. Den förra regimens inblandning i Bosnien gjorde att Kroatien isolerades allt mer internationellt.
Kroaterna i Bosnien skapade, stödda av regeringen i Zagreb, en egen “stat” som underminerade fredsavtalet för Bosnien-Herzegovina som undertecknades i Dayton. Det ledde till Kroatiens isolering. Denna isolering lovar båda presidentkandidaterna att bryta.
Både Mesic och Budisa har ett gemensamt, som skaffat dem stöd hos väljarna. Ingen av dem har blivit rik under de senaste tio åren då Tudjman och hans inre cirkel av mäktiga personer skapade sig förmögenheter samtidigt som 20 procent av landets invånare var fattiga och utlandsskulden uppgick till 76,5 miljarder kronor.
Mesic har bott i samma lägenhet i Zagreb sedan 1991 och Budisa har en trerummare i en förort till huvudstaden. Båda kandidaterna har lovat att bo kvar även om de väljs till president – vilket innebär en enorm kontrast till Tudjman som badade i lyx.
(000131) .
