000104 (IPS) – Miljontals japanska arbetare säger nuadjö till ett samhällssystem som präglat generationer och som betraktats som en orsak till Japans stora ekonomiska framgångar i senare modern tid. "Den nye arbetaren" bryter upp från likformighetoch väljer kreativare arbeten. Han/hon väljer mer tid med familjenframför högre lön och stabila förhållanden.
Bakgrunden är den omställning som landets näringsliv genomgår, en omställning som har regeringens godkännande.
– Jag tror tiden då näringslivet och staten samarbetade i harmoni är över. Japan kommer att få ett system som anpassats till den nya ekonomiska globaliseringen och informationsteknologin, säger Taisho Sakaiya, chef för Direktoriatet för ekonomisk planering.
Taisho Sakaiya leder en grupp statsanställda forskare som skriver en socioekonomisk rapport om “den kunskapsbaserade revolutionen”.
Traditionellt har en fast anställning vid ett av landets stora företag varit ett stort steg uppåt på den sociala stegen. Japanskt näringsliv har i flera årtionden varit känt för att erbjuda sina anställda livslång sysselsättning i utbyte mot lojalitet.
Efter asienkrisen har dock japanerna insett att förändringar måste göras. De senaste åren har företagen varit upptagna med att skära ner utgifterna. Uppsägning av personal har varit det vanligaste medlet och livslånga anställningar finns i stort sett inte längre.Exemplevis minskade Nissan för inte så länge sedan sin arbetsstyrka med 21 000 man.
Arbetslösheten i Japan passerade fyra procentgränsen i juli förra året, vilket är mycket högt i efterkrigstidens Japan.
Deltidsarbete har blivit vanligt. Recruit Company, en av de stora arbetsförmedlarna, har infört ett system där människor hyrs in på korttidskontrakt. Kontraktarbetarna får bra betalt, men kontrakten kan sägas upp när som helst om den inhyrde inte gör jobbet på ett önskvärt sätt.
Åsikterna om det nya systemet går isär. Asako Noda, 49, fick vid jul sin vinterbonus från arbetsgivaren, en bonus som minskat de senaste åren. Asako Noda arbetar på ekonomiavdelningen på en stor byggfirma och medger att det blir tufft att klara sig nu när hon inte längre kan räkna med att arbetsgivaren höjer lönen med jämna mellanrum och garanterar en trygg anställning.
– Men samtidigt är jag glad för att Japan håller på att förändras, säger hon.
Asako Noda tänker så smått på att byta yrke och har anmält sig till en universitetskurs om välfärdsutveckling.
– Jag kan lätt bli uppsagd från mitt jobb och tänker därför utbilda mig inom äldrevården. Där är möjligheterna bättre eftersom det blir allt fler äldre i Japan, säger hon.
Norio Yutani, 32, bekymrar sig inte så mycket om fast arbete. Han har just skrivit ett tvåårskontrakt med Recruit om produktion av programvara. Bortsett från vanlig lön under den tid kontraktet varar, får han varken bonus eller andra förmåner som fast anställda får. Norio Yutani hade redan arbetat i tio år på Recruits programvaruavdelning när företaget meddelade att ett nytt system skulle införas. Han sa då upp sig eftersom han var trött på det gamla jobbet.
– Jag ångrar mig inte. Jag ska starta ett eget företag inom några år. Nu får jag mer tid för familjen eftersom jag kan jobba i min egen takt, säger han.
Men experter på arbetsförhållanden påpekar att även om systemskiftet kan förändra den japanske arbetaren från en lydig och lojal robot till en skapande individ, medför förändringen också flera problem som snabbt måste lösas.
Statistik från Förbundet för små och medelstora företag visar att antalet nya företag har ökat under de senaste åren med 120 förra året mot bara 50 nystartade företag under 1991. Men personer inom näringslivet säger att utvecklingen riskerar att gå långsamt på grund av att det är mycket svårt att få banklån beviljade. Det är också svårt att få stödåtgärder från myndigheterna.
Seiko Nakata från Kvinnoförbundet, som bildades i slutet av 1999 och som är det första i sitt slag i Japan, kräver lagar som ger kvinnor bättre karriärsmöjligheter.
– Om Japan ska få ett system som liknar andra likartade samhällssystem, måste vi få lagar som garanterar jämställdhet på arbetsplatsen.
Sakaiya på Direktoriatet för ekonomisk planering är medveten om behovet av att skydda individen i svåra tider.
– Det gamla systemet gick främst ut på att sätta näringslivets ekonomiska intressen framför de anställdas. Om vi ska nå fortsatt ekonomisk framgång är vi helt beroende av att vi kan förändra det förhållandet och att individens arbetsrätt skyddas, säger han.
(000104)
.
