991202 (IPS) – Den påstådda ryska konspirationen – attbilda en självständig stat i östra Kazakstan – kommer inte attskada relationen mellan de båda staterna, försäkrar bägge länders myndigheter. Flera statsvetare hävdar dock att relationen redan är mycket ansträngd, främst på grund av att ryssarnautgör en tredjedel av Kazakstans 17 miljoner invånare.
Som tidigare sovjetrepublik var Kazakstan dominerat av rysktalande människor, men sedan republiken blev självständig 1991, har en stor del av den slaviska befolkningen utvandrat. Ryssarna har rest iväg främst på grund av dåliga ekonomiska möjligheter och bristande utbildning för ungdomar. Trots att några slaviska invånare finns bland landets ledande tjänstemän, känner den ryska delen av befolkningen sig underrepresenterade på de beslutsfattande positionerna eftersom kazakerna prioriteras inom arbetslivet.
Spänningarna mellan de slaviska grupperna och kazakerna har aldrig riktigt kommit upp till ytan, men vissa nationalister i Moskva anklagar Kazakstans president Nursultan Nazarbajev för att ha diskriminerat slaverna i landet, och tvingat dem att flytta. Några av de ryska nationalisterna hävdar till och med att det aldrig funnits något som hetat Kazakstan tidigare inom dagens gränser, och att de nordöstra områdena av landet historiskt sett är en del av Ryssland. De kazakiska slaverna bor för det mesta i norra delen av landet, längs den 7 000 kilometer långa gränsen mellan Kazakstan och södra Ryssland. På grund av den ryska utvandringen de senaste åren, är kazakerna i dag i majoritet.
President Nazarbajev har varit försiktig med att spela på nationalismen. Till och med då 22 personer greps den 22 november i den nordöstra staden Ust-Kamenogorsk, misstänkta för att ligga bakom en sammansvärjning för att störta de lokala myndigheterna, var Nazarbajev snabbt ute med att beteckna händelsen som “kriminell” och inte politisk.
Samtidigt klargjorde han att gripandena inte skulle skada förbindelserna med Ryssland, trots att tolv av de fängslade är ryska medborgare, och trots att Kazakstans nationella säkerhetskommitté, KNB, säger att kuppmakarna hade som mål att upprätta en separat rysk stat inom Kazakstans gränser.
– Vi har brottats med ännu större problem med Ryssland, vi ska lösa detta också, sa president Nazarbajev.
Rysslands premiärminister Vladimir Putin säger också att händelsen inte är så allvarlig. Annars skulle ryskt säkerhetsfolk ha informerats i förhand av sina kolleger i Kazakstan.
Några politiska analytiker i Moskva har dock bitit sig fast vid Nazarbajevs ord om “ännu större problem med Ryssland”, och menar att detta visar att de två länderna inte står på så god fot med varandra. De hänvisar också till att omsättningen i handeln mellan Kazakstan och Ryssland minskat från 27 miljarder kronor 1998 till omkring 21 miljarder i år.
Ömsesidiga klagomål har ofta förekommit. Kazakiska myndigheter har till exempel anklagat Ryssland för att inte ha betalat den årliga avgiften på nära en miljard kronor för hyran av Baikonur uppskjutningsanläggning för rymdraketer. Kazakstan har därför vid flera tillfällen förbjudit ryska uppskjutningar och motiverat detta med att de rakethaverier som sker ibland skadar miljön.
Ryssland klagar över att gränsen mot Kazakstan är alltför öppen för smuggling, särskilt narkotikasmugglare. Detta är orsaken till att Ryssland placerar ut kosacker längs gränsen. Detta provocerar dock kazakerna, som inte har glömt kosackernas kolonialisering av Kazakstans stäpper. Kosackernas ankomst till Kazakstan var inledningen till den våldsamma utvidgningen av tsarimperiet österut.
Observatörer i Moskva spekulerar om att Nazarbajev kanske tar fram det ryska spöket för att rättfärdiga sitt auktoritära styre. Vissa menar till och med att den påstådda ryska konspirationen i Ust-Kaamanogorsk är tveksam. Jurij Bunakov, ledare för den ryska gruppen i Ust-Kamanogorsk, menar att man bör ställa sig kritisk till myndigheternas version av händelsen.
– Ingen brydde sig om dessa påstådda kuppmakare på två månader. Då det stod klart att provokationen var misslyckad, greps gärningsmännen, säger han.
Nazarbajev, som i januari vann en ny sjuårsperiod som president, har alltid betonat Kazakstans stabilitet när han suttit vid makten, och hänvisat till de etniska konflikter som plågar flera andra stater i Centralasien.
Men en del observatörer påpekar att beslutet att flytta huvudstaden från Alma Ata till Astana är ett tecken på nationalism. Flytten fullföljdes i december 1998 till en kostnad på omkring 3,5 miljarder kronor, eller ungefär samma belopp som Kazakstans budgetunderskott 1999.
Föroreningarna i Alma Ata nämndes som en av orsakerna till flytten, och att staden är utsatt för jordskalv, vidare att huvudstaden borde ligga längre från gränsen till Kina. Men skeptiker påstår att den verkliga orsaken är att kazakiska myndigheter vill säkra den norra delen av landet, som främst bebos av slaver.
(991202)
.
