991109 (IPS) – Förra veckan tog Montenegro ettförsta steg mot självständighet genom att införa den tyska marken som en parallell valuta till den jugoslaviska dinaren.
Montenegro och Serbien är de två delar som är kvar av den jugoslaviska federationen, som en gång också bestod av Bosnien- Herzegovina, Kroatien, Makedonien och Slovenien. Som en följd av beslutet uppgav den jugoslaviska centralbanken att den kan komma att frysa alla överföringar till Montenegro från de federala tillgångarna. Regeringen i Montenegro svarade med att hota med att ställa in betalningarna till Belgrad.
Den montenegrinske premiärministern, Filip Vujanovic, beskrev beslutet som ett “nödvändigt steg”. Han sa att det var regeringens “konstitutionella plikt och ligger i linje med vårt ansvar att skydda Montenegros ekonomi och befolkning”.
Beslutet var nödvändigt på grund av den destruktiva effekt Serbiens allt sämre ekonomi har på Montenegro, enligt Vujanovic. Den jugoslaviska dinaren har fallit drastiskt i värde sedan kriget mot Nato i mars.
På grund av sanktioner och krig har den serbiska ekonomin nästan helt isolerats och blivit improduktivt. Undantagen är livsmedels- och elektricitetsproduktionen.
Den nyetablerade valutaavdelningen vid Montenegros centralbank värderade den jugoslaviska dinaren till 17 för en D-mark, vilket är det värde den har på den svarta marknaden.
I Jugoslavien har man länge använt den tyska D-marken för kommersiella transaktioner. Men nationalekonomiska experter i Belgrad menar att införandet av D-marken i Montenegro inte behöver betyda att Montenegro går mot självständighet från Jugoslavien. Nebojsa Medojevic, jugoslavisk nationalekonom, beskriver åtgärden som “teknisk”. Dess syfte är att skydda den lilla montenegrinska ekonomin från en eventuell kollaps av den serbiska ekonomin.
Jugoslaviens vice premiärminister, Jovan Zebic, beskrev åtgärden som olaglig, och att nu måste Belgradregeringen agera “för att skydda det serbiska valutasystemet”. Även Montenegros oppositionella socialistparti, SNP, som är allierat med Slobodan Milosevics serbiska socialistparti, beskriver beslutet som “icke konstitutionellt”.
Förra månaden hölls informella samtal mellan Serbien och Montenegro i syfte att försöka undvika en splittring av den jugoslaviska federationen. Montenegro deklarerade inte sitt utträde ur federationen, men lovade heller inte att stanna i den till varje pris. Den växande konflikten mellan de båda regeringarna har gjort att spekulationer startat om ännu ett krig i det forna Jugoslavien. Serbien har dock sagt att de inte med våld kommer att hindra Montenegro att bryta sig ur federationen med Serbien.
Svetozar Marovic, som är en av den västvänlige montenegrinske presidentens närmaste män, sa till pressen efter möte att det varit givande.
– Vi kräver inte att de serbiska ledarna ska älska oss, bara att de förstår vad vi säger…Om någon vill ha konflikt, ännu ett krig, offer och våld, motsätter vi oss starkt detta, sa han.
Miodrag Vukovic, en högt uppsatt montenegrinsk statstjänsteman, sa till IPS att Montenegro är fast beslutet att “omdefiniera relationen” mellan Serbien och Montenegro. I klartext med Vukovic att Montenegro vill att Belgrad erkänner 1998 års valresultat, då Djukanovic valdes till president och hans socialdemokratiska parti, DPS, vann en liten parlamentarisk majoritet.
Tvärtemot federationens grundlag och lagsystem tillät inte den jugoslaviska regeringen att den montenegrinska representationen i det federala parlamentet byttes ut enligt valresultatet.
Trots valresultatet utsåg president Milosevic sin montenegrinska allierade, Momir Bulatovic, till federationens premiärminister. Grundlagen säger att Jugoslaviens premiärminister måste vara montenegrin om presidenten är serb.
Montenegro har deklarerat att en folkomröstning om självständighet kan bli aktuell i februari, men regeringen vill först ha ett godkännande från sina allierade i väst, USA och dess europeiska allierade. Dessa är dock tveksamma till att ännu en liten etniskt baserad stat bildas på Balkan.
(991109)
.
