991013 (IPS) – Rapporter om ett avtal som ger hundratalsjudiska invånare på Kuba möjligheten att utvandra till Israel, harhittills inte kommenterats offentligt av kubanska myndigheter. I tystnadbörjade dock emigrationen redan för fyra år sedan.
Det berättar Raquel Marichal, som är medlem i Kubansk-hebreiska kommitténs samordningsråd, i Havanna. Hon avvisar helt uppgifterna om “ett hemligt avtal” mellan Israel och Kuba.
Uppgifterna förnekas också av Judiska centrets ordförande, José Miller, men han bekräftar att tiotals judiska familjer har flyttat från Kuba till “ett flertal länder” under de senaste åren.
De obekräftade uppgifterna kommer från den brittiska dagstidningen The Sunday Telegraph, som i söndags uppgav att regeringarna i Havanna och Tel Aviv har ingått ett hemligt avtal, som ger omkring 400 judiska kubaner chansen att emigrera till Israel.
Uppgifterna bekräftades dock i måndags, den 11 oktober, av en israelisk statstjänsteman, som bad att vara anonym. Varken den regeringskontrollerade pressen i Kuba eller Castros administration har kommenterat ryktena om ett avtal.
Kuba bröt de diplomatiska förbindelserna med Israel i september 1973 efter sexdagarskriget. Sedan dess har visum från Kuba till Israel och vice versa skötts via Kanada, enligt The Sunday Telegraph.
Enligt den anonyme israeliske tjänstemannen, bor för närvarande 400 kubaner i en invandrarförläggning i den israeliska staden Ashkelon. Ytterligare 200 ska flygas dit i juni nästa år.
Han säger också att avtalet, som godkänts av Castro, “har mycket att göra med Castros önskan att förbättra relationerna mellan Kuba och USA”, att förbättra öns internationella rykte och underlätta för ett beslut att häva det amerikanska embargot mot Kuba.
Margalit Bejerano vid Hebreiska universitetet i Jerusalem menar dock att avtalet är ett uttryck för Kubas vilja att knyta nya handelskontakter efter Sovjetunionens sammanbrott.
Andra politiska analytiker menar dock att emigrationsavtalet snarare är en signal till Israel, som var det enda landet som stödde USA i den senaste omröstningen i FN:s generalförsamling om en fortsatt amerikansk blockad mot Kuba.
Kuba satsar på att få USA isolerat i FN:s generalförsamling, som ett steg mot ett hävande av sanktionerna, som inneburit en ekonomisk förlust för ön på 530 miljarder kronor under 40 år.
Även om Israel och Kuba inte visat något intresse av att återupprätta de politiska förbindelserna sinsemellan, har de ekonomiska banden stärkts sedan 1992, då företaget Natour i Tel Aviv fick rätten att föra israeliska turister till Kuba. 1994 investerade den israeliska företagsgruppen BM 180 miljoner kronor i citrusodlingar på Kuba, och idag är BM delägare i öns två största citrusindustrier. Israelerna är också den andra största investeraren i Kubas textilindustri, näst efter Mexiko.
I mitten av 1990-talet levde omkring 1 500 judar i Kuba. Den judiska befolkningen minskade från 15 000 personer 1959 till 2 500 år 1965, som en följd av utvandringen som kom efter den kommunistiska revolutionen på ön. Först flydde förmögna familjer med starka band till den störtade diktatorn Batista, men snart flydde också affärsmän och deras familjer när privat egendom började nationaliseras.
Den judiska handelskammaren beräknar att 70 procent av judarna i Kuba bedrev storskalig handel, 15 procent ägde stora företag och tio procent var inblandade i varutillverkning. Den judiska minoriteten led dels ekonomiskt av att staten konfiskerade deras egendom, dels av det religiösa förtryck, som följde då Kuba förklarades vara en ateistisk stat.
Kubas stöd till palestinierna och dess motstånd till den israeliska politiken ledde till att många judiska kubaner fruktade att bli klassade som zionister, något som gjorde att de drog sig bort från allt offentligt liv.
Situationen förbättrades 1991, då de som tillhörde en religion kunde bli medlemmar i kommunistpartiet för första gången. Ett år senare förbjöds all diskriminering som hade religionstillhörighet som grund.
Den judiska församlingen gick med i Kubas allmänna förbund av trossamfund, förstärkte sina relationer med judiska församlingar i andra latinamerikanska länder och med den Kanadensiska judiska kongressen. Synagogor öppnades åter i Kuba.
För några år sedan öppnades åter en söndagsskola som undervisade på hebreiska och Hebreiska ungdomsorganisationen bildades, som anses ha en stor delaktighet i att den judiska minoriteten i Kuba har stärkts på senare år.
Statsvetare på Kuba anser att en av de viktigaste händelserna i denna utveckling var mötet 1994 mellan Israels överrabbi Yisrael Meir Lau och Castro.
(991013)
.
