991006 (IPS) – Asienkrisen drabbade kvinnor hårdare än män. Och under boomen som rådde i Asien före krisen fick kvinnorna inte likastor del av tillväxten. Anledningen är att det saknas regler ochlagar som kan komplettera marknadens växlingar och att kvinnortraditionellt har de sämsta jobben i regionen.
Den ekonomisk kris som drabbade Asien 1997 gjorde att många kvinnor förlorade säkra, välbetalda arbeten och tvingades ta tillfälliga lågbetalda jobb, enligt en ny rapport från internationella arbetsorganisationens, ILO:s asiatiska avdelning.
Ett exempel är Sydkorea, där antalet kvinnliga arbetare minskade med 20 procent som en effekt av krisen medan antalet manliga dito bara sjönk med sex procent. Och på Filippinernas har arbetslösheten ökat till 15 procent för kvinnor och till bara 12 för män, enligt rapporten “Mot jämlikhet mellan könen i arbetslivet i Asien och stillahavsområdet”.
Rapporten diskuteras just nu i Manila på ett uppföljningsmöte efter FN:s kvinnokonferens. Som väntat visade den ekonomiska krisen hur sårbar kvinnas ställning är i regionen, eftersom fattigdom verkar påverka kvinnor mer än män, står det i rapporten “Det visar sig mest tydligt inom jordbrukssektorn, där inkomsterna och lönenivåerna är som lägst”.
I Pakistan arbetade 1995 67 procent av kvinnorna inom jordbruket, jämfört med 44 procent av männen. I Kambodja är fördelningen något bättre, 79 procent av kvinnorna och 71 procent av männen arbetar med jordbruk medan hela 91 procent av kvinnorna i Nepal arbetar inom sektorn, jämfört med 75 procent av männen.
Enligt rapporten arbetar kvinnor i Asien generellt med lågbetalda, okvalificerade jobb i ett begränsat antal sektorer. Dessutom arbetar de flesta deltid. Många av regionens kvinnor arbetar vid sidan om sina betalda arbeten gratis med hushållssysslor, vård och omsorg.
Men ILO:s regionalchef, Mitsuko Horiuchi, anser att framsteg gjorts för att nå målen från FN:s fjärde kvinnokonferens som hölls i Peking 1995 i regionen, trots dessa dystra siffror.
Bland målen från kvinnokonferensen märks försvar av kvinnors och flickors rättigheter, utrotandet av våld mot kvinnor, arbete för att kvinnor ska bli ekonomisk oberoende och få tillgång till resurserna i världen.
– Vi är på väg mot jämställdhet, säger Horiuchi, som dock anser att det traditionella konceptet där män arbetar och kvinnor stannar hemma är djupt rotat i Asien.
Det resulterar i att kvinnor inte får tillräckligt stor del av den ekonomisk tillväxten, säger hon. ILO-rapporten visar att den period av tillväxt som rådde i Asien före krisen var positiv för kvinnorna i Asien, men att politiska åtgärder måste komplettera tillväxt om marknaderna i Asien ska blir jämlika. En anledning är att de kulturella mönstren stänger kvinnorna ute, en annan att politisk åtgärder måste se till att de ekonomiska vinsterna fördelas bättre.
''Om inte stödjande politiska åtgärder finns, är det män snarare än kvinnor som tjänar på ekonomisk tillväxt”, står det i rapporten.
''Utan reglerande lagstiftning är risken att offentliga och privata arbetsgivare fortsätter i gamla hjulspår och anställer, befordrar, betalar eller avskedar det ena könet framför det andra, även då kvinnor har samma erfarenhet eller brist på erfarenhet som män”.
(991006)
.
