991007 (IPS) – Tjetjenien förklarar krig mot Ryssland samtidigt som ryska beväpnade styrkor rör sig allt djupare in i landet. Tjetjenska flyktingar nekas resa vart de vill i Ryssland vilket bryter mot lagen. Oron för deras säkerhet är stor.
Den tjetjenske politiske ledaren, Aslan Maskhadov, har infört undantagstillstånd och säger att alla fredlig lösningar misslyckats.
– Flygräderna och markattackerna är en barbarisk bestraffning av hela det tjetjenska folket. Detta kan vara början till rysk nazism, säger Abdul-Khakim Sultygov, chef för Institute of Political Technologies, en moskvabaserad tankesmedja med nära band till tjetjener som lever i Ryssland.
Problemet med de tjetjenska flyktingarna och förlusterna av ryska soldater kan komma att försvaga den hittills segervissa ryska attityden. Den ryska militära interventionen i Tjetjenien inleddes efter att rebeller från Tjetjenien i augusti misslyckats med att bygga upp en permanent styrka inne i den ryska delstaten Dagestan.
Ryska myndigheter uppger att rebellerna då flydde in till Tjetjenien och fortsatte sin verksamhet. Tjetjenerna anklagas också för de bombattacker som drabbade Moskva och andra ryska städer i september, då ungefär 300 personer omkom.
Ryska trupper har sedan dess tagit kontrollen över en tredjedel av Tjetjenien och gått över floden Terek, enligt den ryske premiärministern Vladimir Putin. Floden är, enligt politiska analytiker, gränsen för den buffertzon som ryssarna vill upprätta för att hålla rebellerna på plats.
Den 5 oktober tillkännagav den ryske premiärministern, Vladimir Putin, att Ryssland måste omvärdera sin säkerhetspolitik för att kunna svara på de hot som kommer från terrorister i Tjetjenien.
Opinionsmätningar visar att en majoritet av ryssarna stödjer den nuvarande militära aktionen inne i Tjetjenien, men stödet kan snabbt ge vika när likkistorna med ryska soldater börjar anlända. Hittills rapporterar rysk militär att man bara förlorat fyra män och två stridsplan medan tjetjenska rebeller uppger att de dödat över 120 ryska soldater.
Rysk media spekulerar i att Ryssland planerar att dela Tjetjenien i två delar. Federala trupper skulle kontrollera landet norr om floden Terek, det område man idag intagit.
De ryska myndigheterna inför även ekonomiska åtgärder mot Tjetjenien. Från början av oktober upphörde det ryska energimonopolet med sina leveranser till Tjetejnien. Ryssarna försöker med sanktioner stoppa det folkliga stödet till rebellerna.
Den ryska regeringen har avböjt alla medlingsförsök. Senast försökte den norske utrikesministern, Knut Vollebaek, som också är ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbetet i Europa, OSCE. Han blev brutalt avfärdad med svaret att “Ryssland inte behöver medling i konflikter med medlemmar i den ryska federationen”.
Uppskattningsvis 125 000 tjetjener har flytt till grannrepubliken Ingushetia, som bebos av etniska ingushser som är välvilligt inställda till tjetjenerna.
Men Ingushetia är fattigt och har inte möjlighet att ta hand om flyktingarna. De ryska myndigheterna har förbjudit flyktingarna att resa till andra ryska städer, där många har släktingar som är villiga att ta hand om dem.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW, har uttryckt “stark oro” för flyktingarnas säkerhet. HRW uppger att restriktionerna för flyktingarna är ett brott mot rysk lag som ger ryska medborgare rätten att röra sig fritt inom landet.
De och andra som arbetar för de mänskliga rättigheterna anser att den ryska regeringen naturligtvis har rätten att förebygga terrordåd, men att man inte kan förbjuda ett helt folkslag från att resa i landet med det motivet.
– Anti-tjetjensk retorik och stämningar är extremt farliga för Ryssland, ett land med över 150 små och stora folkgrupper, säger Jabrail Gakayev, ordförande för förbundet av tjetjenska organisationer i Ryssland.
Regeringen har lovat att ta hand om flyktingarna som ska få “normala levnadsvillkor” i de områden av Tjetejnien som kontrolleras av Ryssland. President Boris Jeltsin har bildat en kommission för ändamålet.
Men de som arbetar med mänskliga rättigheter anser att det är mycket farligt att sända flyktingar till sådana områden samt att det är ett brott mot Rysslands internationella åtaganden.
Många analytiker fruktar att situationen ska utvecklas till en upprepning av kriget 1994-96, då omkring 100 000 människor, mest civila, dog och den tjetjenska huvudstaden lades i ruiner.
Och vissa analytiker tror att kriget mot Tjetejnien passar den ryska makteliten utmärkt. Ett krig kan stärka Putin och övriga ur Jeltsin-flygeln inför valet i december.
Fientligheten mot tjetjener och andra muslimer är en del av en avledningskampanj för att få folket att inte fokusera på andra viktiga politiska frågor, anser till exempel Denga Khalidov, chef för institutet för muslimska studier. Många varnar för att detta är ett farligt spel.
– Nationalism får inte användas som en del i valkampanjen, säger Oleg Mironov, chef för regeringen kontor för mänskliga rättigheter.
(991007) .
