Turkmenistan: Religiösa minoriteter svårt förtryckta

990929 (IPS) – Religiösa minoritetsgrupper i Turkmenistankommer inte att klara sig länge till på grund av förtrycket frånlandets totalitära regim, varnar flera människorättsaktivister ochobservatörer.

– Situationen i Turkmenistan är ytterst bekymmersam, särskilt vad det gäller religionsfrihet, säger Vitalij Ponomarev, chef för Informationscentret för mänskliga rättigheter i Centralasien, som ligger i Moskva.

Även om landets grundlag ger medborgaren rätt till en personlig tro och att fritt ge uttryck för den, sätter myndigheternas praxis strama gränser för landets fyra miljoner invånare.

– Myndigheterna har i allt högre grad kommit med falska anklagelser om brott för att motarbeta religiösa grupper. Nu trakasseras baptister, Jehovas vittnen, pingstvänner och andra kristna, samt bahaierna. Myndigheternas anklagelse lyder att dessa håller oregistrerade, religiösa möten, säger Ponomarev.

Enligt Turkmenistans lag från 1997 om religioner, måste alla religiösa grupper ha minst 500 medlemmar för att kunna registrera sig. I realiteten kräver myndigheterna att samfundet inte bara ska ha 500 medlemmar på riksplanet, utan 500 i varje stad där det ska registrera sig, enligt Ponomarev.

Resultatet har blivit att antalet registrerade religiösa grupper kraftigt minskat. Endast hälften av de muslimska församlingarna har registrerats sedan 1997, trots att islam, som är den dominerande religionen, inte utsatts för förtryck.

Förtryck och förföljelse är däremot något Hare Krishna tvingats utstå, och den 12 augusti blev ett av deras tempel rivet på order av Murat Karrjev, ledare för Turkmenistans råd för religiösa frågor.

Kritikerna i Moskva säger att Turkmenistans förföljelse av religiösa minoriteter ska ses som ännu ett tecken på regimens auktoritära beteende. Landet är fortfarande en enpartistat och domineras helt av presidenten och hans närmaste rådgivare.

Saparmurat Nijazov har varit ordförande för det turkmeniska kommunistpartiet sedan 1985 och president i Turkmenistan sedan självständigheten i oktober 1990. Nijazov, som också är premiärminister, låter resa enorma statyer över sig själv och har blivit föremål för en allt mer bisarr persondyrkan. Hans porträtt hänger på de flesta byggnader och längs gatorna i huvudstaden Ashgabat.

(990929)

.

Sergej Blagov

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *