990922 (IPS) – Regeringen har visserligen dragit tillbakaarresteringsordern mot landets före detta premiärminister, men detbeslutet är knappast ett tecken på en förändring av politiken idet auktoritära centralasiatiska landet.
Den förre premiärministern, Akezhan Kazhegeldin, greps 10 september av den enväldiga regeringen under president Nursultan Nazarbajev. Att han nyligen släpptes ut ur häktet ska inte tolkas som politiskt töväder i den forna sovjetrepubliken. Det handlar snarare om att rädda ansiktet på den internationellt hårt kritiserade regimen, enligt ryska analytiker.
– De forna sovjetrepublikerna i Centralasien styrs bara till namnet av demokratiska institutioner, säger Oleg Ostroukhov, framstående forskare vid tankesmedjan Institute of World Economy and International Relations i Moskva.
Han menar att ytterst lite, om någon alls, demokrati härskar i dessa trakter, och att någon förändring inte kan skönjas inom den närmsta tiden.
Kazakstans riksåklagare, Juri Khitrin, drog i föra veckan tillbaka den före detta premiärministerns arresteringsorder av “humanitära skäl”. Kazhegeldin klagade på smärtor i bröstkorgen och fördes från fängelset till sjukhus.
Kazhegeldin anklagas för bedrägeri och skatteflykt. Han har vädjat personligen till Rysslands president Boris Jeltsin om hjälp.
Bedömare är eniga om att beslutet beror på att regimen i Kazakstan backade för det internationella tryck som människorättsorganisationer utsatte regeringen för. Samtidigt ökade Kazhegeldins popularitet hemma i Kazakstan.
Kazhegeldin, ledare för oppositionspartiet Republican People's Party of Kazakhstan, RPPK, skulle kandidera i parlamentsvalet den 10 oktober. Dagen innan har greps diskvalificerades han av landets centrala valkommitté och förbjöds kandidera.
Politiska bedömare anser att regeringen i Kazakstan är extra känslig för amerikanska påtryckningsgrupper, eftersom USA investerat miljarder dollar i landet. Kazakstan är rikt på mineraler, naturgas och olja, vilket attraherar USA och Kina. Ryssland är dock fortfarande den viktigaste handelspartnern. Oljeproduktionen står för en tredjedel av Kazakstans BNP.
När Kazhegeldins innehade makten privatiserade han olönsamma statliga oljebolag och släppte in utländska intressenter. Detta gav honom många fiender i den gamla sovjetiska eliten, som i dag har makten i landet. Han var tidigare affärsman och fick ansvaret för den ekonomiska reformeringen av Kazakstan efter Sovjetunionens fall.
Hans politiska fiender anklagar honom för att ha försett sitt eget bankkonto med ansenliga mängder pengar. Han anklagades bland annat för att olagligen äga ett hus i Belgien – ett hus värt miljontals kronor. Hans fru anklagas också för att ha överfört kapital från sin makes konto till sitt eget.
President Nazarbajev omvaldes föga överraskande i januari till en ny mandatperiod på sju år som president. Hans tid vid makten har kantats av uppskjutna val, upplösta parlament och maktutövande genom presidentdekret.
Kazhegeldin och andra medlemmar av hans parti rapporteras har misshandlats och förföljts. Mot Kazhegeldin har till och med skott lossats.
President Nazarbajev började sin bana som metallarbetare och kader i det sovjetiska kommunistpartiet. Han blev senare partichef för Kazakstans kommunistparti under sovjetiskt styre.
Nazarbajev har ensamrätt på tillgången till media, däribland den statliga televisionen, som ägs av hans dotter. Han kontrollerar även landets parlament, som har två kamrar, underhuset Mazhilis, över överhuset Senaten.
(990922)
.
