990923 (IPS) – USA
Clinton-administrationen uppger att den vill satsa omkring 8,5 miljarder kronor på skuldlättnader, vilket är tre gånger så mycket som under nuvarande budgetår. Det nya startar den 1 oktober.
Förslaget presenteras samtidigt som finansministrar från hela världen träffas i Washington för att närvara vid Internationella valutafondens, IMF, och Världsbankens årliga möte.
– Moralen kräver att skulder skrivs av för nationer där det är mer troligt att ett barn dör före fem års ålder än når mellanstadieålder, sa USA:s finanssekreterare, Lawrence Summers.
Hans departement, som är USA:s motsvarighet till ett finansdepartement, beräknar att om de länder som lånat ut pengarna, når G7-gruppens ekonomiska mål, kan de fattigaste ländernas skulder skrivas ned från dagens 1 079 miljarder kronor till 314 miljarder kronor.
– Alltför stor andel av pengarna går till multinationella institutioner och alltför lite till att avskriva våra betalningskrav på dessa länder, säger Jeffrey Sachs, chef för Centret för internationell utveckling vid Harvard-universitetet.
Enligt Vita husets förslag ska 2,8 miljarder kronor gå till att skriva ned direkta skulder till USA, och 5,5 miljarder kronor till IMF:s och Världsbankens skuldlättnadsinitiativ för 42 tungt skuldsatta och fattiga länder, så kallade HIPC-länder.
– De bilaterala skulderna är den fundamentala utgångspunkten. De utgör den största andelen och är enklast att avskriva om de inblandade länderna är villiga att ta några djärva steg, säger Sachs.
De 42 HIPC-länderna är tillsammans skyldiga hundratals miljarder kronor till bilaterala långivare. Sachs vill att hela den delen av skuldproblematiken ska avskrivas, plus 68 miljarder kronor till IMF. Dessutom ska länderna skulder avskrivas med 306 miljarder kronor till Världsbanken, 170 miljarder kronor till regionala långivare som Afrikanska, Asiatiska och Interamerikanska utvecklingsbankerna och ytterligare 170 miljarder kronor till privata låneinstitutioner.
Men framför allt vill Sachs, i likhet med flertalet av de organisationer som engagerar sig i skuldfrågan, få bort IMF från rollen som grindvakt vad det gäller skuldavskrivningen.
– IMF är gjord för att ge kortsiktiga lån, men i dag styr den Afrikas ekonomi, säger Sachs.
Den republikanske kongressmedlemmen, Spencer Bachus, tror dock att kongressen kommer att anta Vita husets förslag.
– Kostnaderna för denna skuldavskrivning är tio kronor per år och person i USA. Kostnaden om vi inte gör något blir tiotusentals döda människor, säger Bachus.
Enligt det amerikanska förslaget ska skuldlättnader bara utgå till länder med demokratiska val och med en armé som styrs av en civil regering. Pengarna ska i de fattiga länderna gå till sociala program.
(990923)
.
