990806 (IPS) – Det är åter dags för USA
Överst på besökslistan står Colombia. General Barry McCaffrey uttryckte vid sitt besök där Clinton-administrationens oro över en “allvarlig och växande nödsituation i regionen”. Den colombianske presidenten, Andrés Pastrana, och hans regering slåss mot en vänstergerilla, som sägs vara djupt inblandad i kokain- och heroinhandeln.
USA bidrar i år med motsvarande 2,5 miljarder kronor till Colombias krig mot narkotikan, men regeringen i Bogota vill ha mer, 4,3 miljarder. McCaffrey för sin del föreslår 8,5 miljarder totalt till Latinamerika och Karibien.
Flertalet bedömare anser att den organiserade brottsligheten är behjälpt av den ekonomiska globaliseringen och den nya kommunikationsteknologin. Det har blivit svårare för regeringar och internationella organisationer att spåra och kontrollera dem, särskilt de största syndikaten. Störst problem har man i världens utvecklingsländer.
– Där är polisen dåligt utbildad, korrumperad, dåligt betald och den arbetar under mycket svåra förhållanden. Fattiga länder har heller inga resurser för att ta itu med följderna av globaliseringen. Det är främst en fråga om brist på pengar, säger Gabriel Araujo, kriminalexpert vid Mexico citys självständiga stadsuniversitet.
FN-rapporter visar att drogsyndikatens verksamhet i dag går långt över nationsgränserna. De utvecklar finmaskade globala nätverk och drar fördelarna av globaliseringen, som öppnar upp nya möjligheter till brott. Syndikaten ligger alltid steget före de organisationer som ska bekämpa den, står det i UNDP:s rapport om mänsklig utveckling 1999.
USA:s federala polis, FBI, säger att sju av världens tolv största narkotikakarteller finns i Mexiko, vars poliskår har rykte om sin att vara notoriskt korrupt. Av resten finns fyra i Colombia och en i Dominikanska republiken. Kända syndikat är också maffian i Italien, Yakuza i Japan, de sex triaderna i Kina, Medellin- kartellen i Colombia, Cosa Nostra i USA och Mexikos Juarez-, Tijuana- och Gulf-kartellerna. Bland de största finns också ligor i Nigeria, Ryssland och Sydafrika.
Deras totala vinst per år beräknas av FN till den ofattbara summan 12 750 miljarder kronor. Knappast någon enskild nation på jorden har en så stor BNP.
Globaliseringen har orsakat sammanbrott i flera marknader, vilket har skapat en underklass som lätt kan exploateras av brottssyndikaten, enligt FN-rapporten. I Sydafrikas kåkstäder finns många arbetslösa som kan rekryteras för hjälp med utskeppning av narkotika. Mellan 300 och 1 200 brottssyndikat tros vara verksamma i landet.
Den organiserade brottsligheten sysslar framför allt med piratkopiering, pengatvätt, mutor, ekonomiskt spionage, terrorism, smuggling, bedrägeri, handel med barnpornografi och narkotika.
Nuvarande internationella brottskämpningsmetoder och organisationer har hamnat på efterkälken vad det gäller bland annat teknologi, och måste snabbt förbättras, säger Araujo. Ett annat problem är juridik. Om kriminella i Amsterdam säljer falska amerikanska försäkringar via telefon till sydafrikanska affärsmän och operationen kontrolleras av en engelsman i Monaco, vilken poliskår ska undersöka fallet och enligt vilket lands lagar ska det skötas?
Kampen mot de kriminella ligorna går trögt. Många länder är motvilliga till förändringar eftersom makthavare på hög nivå själva är inblandade i exempelvis narkotikaaffärer. Bara 70 procent av FN:s medlemsstater har skrivit på Konventionen mot människohandel och exploatering av prostituerade, som godtogs av generalförsamlingen redan 1949.
För närvarande reser över 500 000 kvinnor varje år från Ryssland och de forna sovjetrepublikerna till Västeuropa för att arbeta som prostituerade. I Holland är 57 procent av dessa kvinnor under 21 år.
1995 utgjorde narkotikahandeln åtta procent av världshandeln – mer än järn-, stål-, och bilindustrin, och ungefär lika mycket som olje- och gasnäringen. De länder som är värst drabbade av organiserad brottslighet är Colombia, Sydafrika, Ryssland och Mexiko, enligt en schweizisk rapport från Ekonomiskt världsforum, som granskat de 59 största ekonomierna i världen. Dessa länder blir oattraktiva för investerare och affärsmän och det minskar deras globala konkurrenskraft.
I dag betraktas brottssyndikaten inte bara som ett lag- och ordningsproblem, utan också som ett växande hot mot den internationella säkerheten. USA behandlar problemet som ett sådant. General McCaffrey gav Farc-gerillan epitetet “narkogerilla”, eftersom den delvis finansierar sin kamp med narkotikapengar i världens största kokainproducent, Colombia.
USA:s kamp mot narkotikan i Latinamerika har hittills misslyckats, trots bidrag till radarsystem och flygplansövervakning i de kokaproducerande områdena. Tvärtom har Colombias produktion fördubblats sedan 1996. I Peru däremot har kokaproduktionen minskat med 60 procent mellan 1998 och 1991. I Bolivia minskade den med drygt 20 procent under samma period. Totalt minskade kokainproduktionen i världen till under 800 ton 1998, enligt FN:s organ för narkotika- och brottsbekämpning, UNDCP. Det är tio procent mindre än i början av 1990-talet. Under både 1970-och 80- talen ökade produktionen.
Förra veckan enades FN:s medlemsländer vid en konferens i Wien om att upprätta ett internationellt nätverk för att övervaka narkotikaodlingar från rymden från och med år 2001. Rymdteknologi ska användas i kampen mot narkotikan.
(990806)
.
